I Matarengi har man aldrig tråkigt!

I universitetsbiblioteket i Luleå finns Ragnar Lassinanttis samling. Där kan man hitta mycket kul.

Där har jag hittat Barnen som aldrig hade tråkigt av Birgitta de Vylder-Bellander. Boken är skriven på 50-talet, men handlar om barnen Bedinger som bor på folkhögskolan i Matarengi i början av 1900-talet. En mycket trevlig bok. Det roligaste med boken var att få läsa en fiktiv bok om Övertorneå. Det händer inte för ofta det!

Barnen Bedinger firar midsommar på Luppio, de reser till Haparanda, de åker skidor i Wikmans backe, de får se en bil för första gången, och de har aldrig tråkigt! För det har man inte i Matarengi! I Matarengi har man Roligt året om, som Birgitta de Vylder-Bellanders första bok om barnen heter.

PS. Berättelsen avslutas med ordet Aavasaksa.

Två fina böcker

Många bra böcker om Tornedalens respektive Norrbottens historia har jag läst, och sett. De här är två av de bästa:

Åsa Nordéns Sällsamheter i Tornedalen från 1983, och Sällsamheter i Norrbotten - Kustlandet från 1985. Den senare om Piteå, Luleå och Kalix. I behändigt format är de också.

(Jag är glad över att jag hittade den förstnämnda hemma hos en av mostrarna.)

Räkning med procent

Jag hittade en rolig grej hos Knapsu. Det ligger utanför mitt bloggämne, men jag måste ta med det ändå. Matematik tycker jag ju väldigt mycket om.

Dick Erixon räknar med procent. Jag har ingen aning om vem denna Dick är, men han har inte bara matematiksvårigheter, han verkar även ganska enfaldig. Det här exemplet är perfekt till matematikundervisning!


(Jag brukar hävda att man är vad man heter. Jag fick precis mer vatten på min kvarn.)

En begivenhet

Nedre Kuivakangas omkring 1960. Hos farmor och farfar. Byborna samlas. Bromsreparation pågår. Pappa fotograferar.

En sport i sporten

Först Vem vill bli miljonär.
Sedan Trivial Pursuit.

Och nu Geni 2000:

Årets första bok

Mycket skidåkning nu. Final av Tour de ski i dag. Själv har jag gjort längdskidsdebut efter många åkningslösa år. Och första lästa bok år 2009 blev en skidbok: Toini Gustafssons Från adresslapp till guldmedalj.


Jag gillar trevliga böcker. Det här är en sådan där trevlig bok. Boken är upplagd på samma sätt som Sixten Jernbergs bok. Levnadsbeskrivning, rekapitulation av viktiga skidlopp, vallningsnörderi, en massa skidåkarnamn, många bilder, och skriven på den tiden då det fortfarande hette ambassadris, demonstratris och medaljös. Toini skrev boken direkt efter hon avslutat skidkarriären 1968 med bland annat guld i båda individuella loppen i OS i Autrans.

Boken avslutas med en "unik samling statistik från damskidtävlingar". Härligt!
Där kan man bland annat läsa att Elin Pikkuniemi, Sveriges första skiddrottning, vann fem SM i rad, 1918-1922, för IFK Haparanda. Där kan man också läsa att Pajala IF tog fem SM-medaljer i början av 60-talet. 4 brons och 1 silver. 4 i lag, 1 i stafett.

Toini Gustafsson, född i Finland 1938, kom som krigsbarn till Klarälvsdalen, tävlade för IFK Likenäs 1957-1967 och sista tävlingsäsongen för Skellefteå SK, tog två OS-guld, två OS-silver, 1 VM-silver och 2 VM-brons.

Särkijärvi runt

Premiären för mig. Jättefina spår på norra sidan om sjön. Barr och annat vallaförstörande skräp på andra sidan. Så undvik skogen! Fram och tillbaka på norra sidan är jättefint!

Observera fiskedragen i ledningen!

Julkyrka tre gånger om

På julaftonsnatten gick jag till kyrkan tillsammans med pappa och Nora, vår granne, för att lyssna på sånger i julnatten med jätteduktiga lokala sångförmågor. Finalen med O helga natt rensade hjärnan på en. Ren meditation.

Morgonen därpå, klockan kvart över sex, begav vi oss ut i julvintermörkret för att gå på julotta. Det var så mysigt att komma dit. Det var det alla tre dagar. Härligt julvinterväder, kyrkan med snöklätt tak, det lyste vackert inifrån i kyrkan. Inne i kyrkan var det julfint med gran och krubba och adventsstjärna och julstjärnor, växten alltså.

Annandag jul, klockan 11.00, var det söndagsgudstjänst med sångsolist Lisbeth Sandberg. Då var jag där bara naapurin kanssa. Så klart mycket vacker sång av Lisbeth.



Juldagen, liturgisk färg vit. (Som julafton.)

Annandagen, liturgisk färg röd.

Psalmer som sjöngs:

Julaftonsnatt:
116 Nu tändas tusen juleljus
114 Stilla natt

Julotta:
122 Dagen är kommen
114 Stilla natt
127 O du saliga
125 vers 13-15 Ack, Herre Jesus, hör min röst

Annandagsgudstjänst:
103 Bereden väg för Herran
104 Gläd dig du Kristi brud
108 Gå Sion din konung att möta
105 Hosianna Davids son
480 Var hälsad Herrens moder o Maria
114 Stilla natt
134 Gläns över sjö och strand
122 Dagen är kommen

80 romaner för dig som har bråttom

Den här boken är bra inte bara för dem som har bråttom, utan även för dem som är lata. Via den här boken får man på ett väldigt enkelt sätt ett hyfsat allmänbildat hum om vad klassikerna handlar om. Själv har jag bara läst sex av de åttio i sin helhet: Da Vinci-koden, Rosens namn, Räddaren i nöden, Moment 22, Kollektivt självmord och Tio små negerpojkar. Bibeln har jag läst delar av. Brott och straff har jag läst varannan sida, nästan. Jag är ingen vidare filmmänniska men Das Boot har jag sett några gånger, och jag har sett Bröderna Lejonhjärta nån gång för länge sen. Baskervilles hund har jag också sett... möjligen även God natt Alfons Åberg...
Men sen blir det svårt att hitta nån jag antingen läst eller sett. Så alltså, kontentan: Boken är kul för bokmalar, allmänbildande för latmaskar.

80 romaner.
Av 80 olika författare.
71 av dem är män.
9 är kvinnor.
20 svenskar.
10 nobelpristagare.
7 från 2000-talet.
49 från 1900-talet.
19 från 1800-talet.
5 är äldre än så.

Vår julfest

Söndagen efter nyår hade vi julfest. På lördagen kom vi klockan tio till skolan för att göra färdigt till festen. Och på söndagen kom vi också klockan tio för att lära oss några lekar som vi skulle leka på festen.
Klockan fyra började festen. Vi sjöngo först Det är en ros utsprungen och Var kristtrogen. Sedan läste Märtha Snäll om Jesu födelse. Vi sjöngo igen några sånger, till exempel Julvisa. Efter sången började vi långdansen och sjöngo Hej hopp nu har vi jul här igen. Julgranen stod i mitten av salen. Sedan bjöd man oss på kaffe. Fortsättningsskolebarnen lekte Väva vadmal. Sedan började vi klä oss till Ljusa stjärnan. När vi hade klätt oss gick Herodes tjänare in. Vi sjöngo Staffansvisan, och sedan öppnade tjänaren dörren för Herodes. Sedan gingo stjärngossarna in och ställde sig i en rad. Därefter kom stjärnan och de vise männen in. Efter Ljusa stjärnan läste läraren sagan Kejsarens nya kläder. Det fanns en kejsare för länge sedan. Han tyckte bara om vackra kläder. En dag kom två bedragare till staden och sade att de kunde väva de vackraste kläder. De voro osynliga kläder, sade de. De begärde av kejsaren guld och silke, men de satte allt det i sina fickor. En dag sade kejsaren till ministern: "Gå och se om kläderna äro färdiga". Ministern gick, men han kunde inte se något. Men han började berömma tyget för att inte anses dum, och o vad det var grant! Med de andra ministrarna gick det på samma sätt, och även med kejsaren själv. Så kom den dag då kejsaren skulle ta kläderna på sig. De två bedragarna satte liksom kläder på honom, fast de ingenting hade. Kejsaren gick ut och visade sig för folket, hur vackert han var klädd, fast han var naken. Då sade ett litet barn: "Han är ju naken, han har inga kläder på sig." Sedan började alla människor säga likadant. "Han är ju naken."
Därefter läste Anna Snäll två dikter, Ödemarkens jul och Julkvällen. Sedan tog vi alla i en ring, och läraren gav påsar åt oss, och därinne fanns det gotter. Sist tackade vi läraren och lärarinnan vackert. Den här julfesten har varit den roligaste.
/ Edla januari 1930

Hevonen Häst av Annika Korpi

Hevonen häst
Suola salt
Pappi präst
Mallas malt
Liivi väst
Kaikki allt

Eller hur den nu var. Jag antar att ni har hört den där gamla ramsan, ni tornedalingar i alla fall.

Annika Korpis bok Hevonen Häst, skriven på ett annorlunda sätt, handlar om stadsflickan Eila som åker till sin farmor i Tornedalen, i boken benämnt Polcirkelland. Där försöker hon utforska livet bland diverse original som lever efter sina egna regler. Komiskt, eller snarare tragikomiskt faktiskt. Skulle bli jättebra som film tror jag.
Norstedts bokbeskrivning. (Obs. Eila heter Palo i efternamn, inte Paulo som det står där.)

"Här är språket vårt språk. När jag frågar farmor hur orden stavas säger hon skriv som det låter. Nivea Larsson får upprättelse."
Nivea Larsson är Eilas docka och är dyslektiker. (Ibland funderar man över sig själv. Det dröjde till sidan 94 innan jag märkte att flickan hette Eila, och inte Elia som jag fram till dess hade trott. Det krävdes ett Eila i kursiv stil för att jag skulle se rätt.)

Att det är Tornedalen står aldrig utskrivet någonstans i boken, men det råder inget tvivel om att det är Tornedalen. Meningar som "Sauna on valmis" och "Han har mer älgkött än vad han kan äta upp själv" säger mycket.

2:a kattbaket

2 kg lussekatter. Andra lasset. Förhoppningsvis räcker de längre än tre dagar den här gången. Visst kommer ni väl ihåg att baka på vatten? Inte mjölk! Ingen som helst skillnad i smak, men mycket miljövänligare. Och så slipper folk laktoseländet. Bara plus!

Allhelgonadagen

Allhelgonadagen i dag. Alltid den 1 november. En av årets sex namnlösa dagar. (7 om skottår.) Det är ju faktiskt även alla helgons dag i dag, en rörlig helgdag som alltid firas på en lördag.

Allhelgonadagen är alltså en av årets namnlösa dagar, men dagen är ju ändå en intressant namndag eftersom namnlängden till stor del är baserad på helgon. Jag har tidigare visat några av de medeltidsskulpturer som finns i Övertorneå kyrka, men nu ska ni få alla 12.

Vi går in genom ingången under orgeln och går till vänster. Då kommer vi först till Sankt Göran med draken och prinsessan. Sankt Göran, Englands nationalhelgon, det godas förkämpe och det ondas bekämpare, död 303. Firas den 23 april. St George's Day. Englands nationaldag.

Om vi fortsätter medurs runt i kyrkan kommer vi till sankta Katarina, sankta Birgitta och sankt Erik.

Sankta Katarina av Alexandria, helgonprinsessan, dotter till kungen på Cypern. Led martyrdöden år 307. Sankta Katarina firas den 25 november.

Sankta Birgitta, född i Uppland 1303, död i Rom 1373. En intressant tanke är att skulpturen är från 1400-talet. Firas den 7 oktober, dagen då hon helgonförklarades.

Sankt Erik, mördad under pågående gudstjänst i Uppsala 1160. Ledde ett korståg tillsammans med biskop Henrik för att kristna finnarna. Sankt Erik firas 18 maj.

Vid sidan av de tre ovan, finns sankt Sebastian. Bunden till en trädstam och beskjuten med pilar. På skulpturen finns hål över Sebastians kropp där pilarna träffat honom. Sankt Sebastian ska vi minnas 20 januari.

Och så kommer vi till den kändaste skulpturen av dem alla, hon som får stå inglasad i koret, skrinmadonnan.

Utanför koret igen finns tre herrar. Den första av dem är troligen biskop Henrik, Finlands nationalhelgon. Han som enligt legenden blev ihjälslagen av bonden Lalli. Han och sankt Erik ledde ett korståg till Finland. Henrik firas 19 januari. (19 januari är även den dagen som i Norrbotten räknas som midvinter.)

Mellan Henrik och Olof finns Petrus. Kort lockigt skägg och hår, boken i ena handen och himmelrikets nycklar i den andra.

Sankt Olof, Norges nationalhelgon, skäggig man med mantel och krona. Bägare i ena handen och har mest troligt haft en yxa i den andra handen. Dödad vid slaget vid Stiklastad 1030. Kämpade för att införa kristendomen och står på draken som får symbolisera hedendomen. Firas den 29 juli.

När vi sedan fortsätter runt i kyrkan kommer vi till de här.

Längst till vänster har vi Sankt Lars (St Laurentius), diakon i Rom. Led martyrdöden 10 augusti 258. Har i ena handen en bok och har i andra handen hållit sitt martyrattribut, ett halster. På infolappen framför honom står att skulpturen är från 1500-talet.

I mitten står en madonnabild till.

Längst till höger står Sankta Anna. På lappen framför henne står: "Jungfru Maria moder. Hon har burit Jesus på den ena armen och Maria på den andra. 1300-tal."

Det var alla de 12 helgonbilder som finns bevarade efter försvunna Särkilax kapell. Historien bakom dem är lång och diger.

Ha en bra allhelgonahelg nu!

Try it, you'll like it!

Var har skivan varit?

1) På fönsterbänken i solljuset.
2) I diskmaskinen.
3) I mikrovågsugnen.

När vi hämtade björkplantor från Välivaara

En dag fick vi gå till Välivaara. Vi skulle ha med oss mat och en häst. Innan vi gick, fick vi rita en pensé. Sedan gick vi. Nära färjan var det en vacker landsväg. Pråmen var på andra sidan, och vi ropade på en gång, att färjan skulle komma. Under tiden talade läraren om hur vattnet hade lagrat sanden och leran. När man hade kommit med pråmen, fick vi gå ombord på den. Då vi kommit över till andra sidan, fick vi fortsätta att gå. I Välivaara fick vi plocka lingon. Man band hästen fast vid ett träd. När man hade tagit upp mycket björkar, fick vi gå upp på Jupukka. Det var så svårt att kliva upp. Där hade inte frosten rört i blåbären. När vi var uppe på Jupukka, fick vi se mycket. Vi kunde se Yllästunturi och många andra berg och byar. När vi skulle gå ner, föll jag på en sten. Vi gick på en spång. Snart var vi på landsvägen igen. Jag fick två liter lingon. Och åter fick vi fara över med färjan. Det var roligt att komma över. Vi fick åka med hästen hem. Jag tyckte, att det var roligt att vara i Jupukka.
/ Edla oktober 1929.

Berget Jupukka, norr om byn Erkheikki, är en av de sju platser i Tornedalen som är med på världsarvslistan som mätpunkter i Struves meridianbåge.

Jag hälsar till min kusin Marianne! Det är tack vare henne som jag har fått tillgång till de här gamla skolberättelserna.

Liet Lavlut 2008

14 flaggor i fem rader hängde vid Kulturens hus entré under festivalhelgen.
Rad 1: Den tornedalska och den samiska.
Rad 2: Galiciens statsflagga (nationsflaggan med vapenskölden infälld, till vänster i bild), den occitanska, den asturiska samt Galiciens nationsflagga.
Rad 3: Den romska, den baskiska samt den frisiska.
Rad 4: Den friuliska, den samiska (igen) samt Isle of Mans flagga.
Rad 5: Den mordvinska och den korsikanska.

Resultatlista:

1. Jacques Culioli - Hosanna in excelsis, Korsikanska, 80 poäng

2. Dixebra - Indios, Asturiska, 73 poäng

2. Elin Kåven - Áibbas jaska, Samiska, 73 poäng

4. Carnicats - Oz dream, Friuliska, 56 poäng

4. Mordens - Good Will Blessing, Mordvinska, 56 poäng

6. Gwennyn - Bugale Belfast, Bretanska, 54 poäng

6. Jelte Posthumus & Pilatus Pas - De wiete wyn hellet oan, Frisiska, 54 poäng

8. Spasulati - Botë e shurë, Arbereshe-albanska, 51 poäng

8. Surunmaa - Tulethaan takasi, T-finska, 51 poäng

10. Boy Elliott & the Plastic Bags - Planeta 19, Galiciska, 46 poäng

11. Yr Annioddefol - Drysu, Walesiska, 44 poäng


Överlag riktigt bra och intressant musik, till exempel den samiska och den frisiska. (Pilatus pas är från en holländsk ramsa, hocus pocus pilatus pas.) Musikstilarna var spridda åt alla möjliga håll och kanter. Men det finns ingen tvekan om att rätt låt vann. Lyssna här på Jacques Culioli från Korsika. Jacques och hans band vann både publikens pris och juryns pris. Det kan inte bli mer rätt.

Det måste ha funnits många asturier i publiken, för hårdrockande Dixebra hade en hel hejaklack.

Vetenskapsmagasinet i Övertorneå

Vetenskapsmagasinet är i Övertorneå. Befinner man sig i Övertorneå under vintern kan inte D-vitamin bildas i huden. Inte alls. Jag måste se programmet en gång till. (Fin reklam för Kuivakangas SK.)

SVT2 fredag 15.50
SVT24 lördag 17.45
SVT2 måndag 00.25

Inför Liet Lavlut 2008

På lördag är det dags för Liet Lavlut igen. Den här gången från Kulturens hus i Luleå!

I Pajala i september förra året hölls en kvalificeringstävling, Laulun laulut, för Norden, Östersjöregionen och Karelen, utom samiska bidrag som tävlar i en egen sångfestival. Då tävlande ett par sånger på tornedalsfinska, ett par på finlandssvenska, ett par på sverigefinska, en på romani chib, en på jiddisch, en på karelska, en på vepsiska och en på mordvinska. Två av dem blev uttagna till Liet Lavlut 2008, den mordvinska och tornedalska Surunmaa. Till Liet Lavlut 2008 i Friesland, som det var tänkt. Men Friesland drog sig ur arrangemanget och Liet Lavlut 2008 hamnade i Luleå och Kulturens hus.


Årets tävlande språk i startordning:
Galiciska från nordvästra Spanien.
Tornedalsfinska
Bretanska Bretanska har tävlat en gång i Eurovision Song Contest, 1996. Låten hette Diwanit bugale. Frankrike kom på 19:e plats med den, men jag tyckte att den var bättre än så. Lugn och fin. Sången som ska tävla i Liet Lavlut på lördag heter Bugale Belfast. Bugale lär betyda barn. Bugale Belfast, bugale Derry...
Korsikanska Har också hörts i ESC. 1993 sjöng Patrick Fiori på både franska och korsikanska i ESC. Mama Corsica. Gick bra, kom på fjärde plats.
Arbereshe-albanska från Syditalien.
Samiska
Frisiska
Friuliska från Nordostitalien.
Walesiska
Asturiska Tävlingens andra bidrag från nordvästra Spanien. Huvudstad i Asturien är Oviedo.
Mordvinska från Mordvinska republiken i Ryssland.

Här kan man lyssna på dem, både årets bidrag och tidigare års. (Jag tycker fortfarande att frisiska Van Wierens låt från 06 är bra.)

Gråträsk är kapellet!

Gråträsk kapell i Piteå landsförsamling. Det sötaste kapell man kan tänka sig. Fint till ligger det också, på en kulle vid sjön.
Det är byggt 1934 av Evert Granberg från Gråträsk som en rekonstruktion av ett gammalt kapell från 1640-talet som kom till i samband med Nasafjälls silvergruva. Finns mycket intressant med det, men särskilt intressant är att Särkilax kapell, enligt en landsarkivarie Hans Beskow, såg ut ungefär som det i Gråträsk, med bredare långhus och smalare kor. Det kan man fantisera om!

Evert Granberg. Fec.

Fridtiof Erichsson. Pinx.

Fec = fecit = har utfört. Pinx = pinxit = har målat.

Fridtiof Erichssons namn finns ju även på Övertorneå klockstapel.

Intressanta länkar

Jag har lagt in några fler länkar till bra webbplatser. Till exempel till Norrbottens första kulturreservat. Hanhivittikko fäbod. Till helt nyligen även Norrbottens enda kulturreservat. Nu finns Gallejaur också.

Det finns mycket intressant på Lapinkävijät. Lapplandsbesökare. Min favorit där är den här: Gamla kartor. Inzoomningsbara.