lördag, december 27, 2008

Julkyrka tre gånger om

På julaftonsnatten gick jag till kyrkan tillsammans med pappa och Nora, vår granne, för att lyssna på sånger i julnatten med jätteduktiga lokala sångförmågor. Finalen med O helga natt rensade hjärnan på en. Ren meditation.

Morgonen därpå, klockan kvart över sex, begav vi oss ut i julvintermörkret för att gå på julotta. Det var så mysigt att komma dit. Det var det alla tre dagar. Härligt julvinterväder, kyrkan med snöklätt tak, det lyste vackert inifrån i kyrkan. Inne i kyrkan var det julfint med gran och krubba och adventsstjärna och julstjärnor, växten alltså.

Annandag jul, klockan 11.00, var det söndagsgudstjänst med sångsolist Lisbeth Sandberg. Då var jag där bara naapurin kanssa. Så klart mycket vacker sång av Lisbeth.



Juldagen, liturgisk färg vit. (Som julafton.)

Annandagen, liturgisk färg röd.


Psalmer som sjöngs:

Julaftonsnatt:
116 Nu tändas tusen juleljus
114 Stilla natt

Julotta:
122 Dagen är kommen
114 Stilla natt
127 O du saliga
125 vers 13-15 Ack, Herre Jesus, hör min röst

Annandagsgudstjänst:
103 Bereden väg för Herran
104 Gläd dig du Kristi brud
108 Gå Sion din konung att möta
105 Hosianna Davids son
480 Var hälsad Herrens moder o Maria
114 Stilla natt
134 Gläns över sjö och strand
122 Dagen är kommen

fredag, december 26, 2008

80 romaner för dig som har bråttom

Den här boken är bra inte bara för dem som har bråttom, utan även för dem som är lata. Via den här boken får man på ett väldigt enkelt sätt ett hyfsat allmänbildat hum om vad klassikerna handlar om. Själv har jag bara läst sex av de åttio i sin helhet: Da Vinci-koden, Rosens namn, Räddaren i nöden, Moment 22, Kollektivt självmord och Tio små negerpojkar. Bibeln har jag läst delar av. Brott och straff har jag läst varannan sida, nästan. Jag är ingen vidare filmmänniska men Das Boot har jag sett några gånger, och jag har sett Bröderna Lejonhjärta nån gång för länge sen. Baskervilles hund har jag också sett... möjligen även God natt Alfons Åberg...
Men sen blir det svårt att hitta nån jag antingen läst eller sett. Så alltså, kontentan: Boken är kul för bokmalar, allmänbildande för latmaskar.

80 romaner.
Av 80 olika författare.
71 av dem är män.
9 är kvinnor.
20 svenskar.
10 nobelpristagare.
7 från 2000-talet.
49 från 1900-talet.
19 från 1800-talet.
5 är äldre än så.

måndag, december 22, 2008

Vår julfest

Söndagen efter nyår hade vi julfest. På lördagen kom vi klockan tio till skolan för att göra färdigt till festen. Och på söndagen kom vi också klockan tio för att lära oss några lekar som vi skulle leka på festen.
Klockan fyra började festen. Vi sjöngo först Det är en ros utsprungen och Var kristtrogen. Sedan läste Märtha Snäll om Jesu födelse. Vi sjöngo igen några sånger, till exempel Julvisa. Efter sången började vi långdansen och sjöngo Hej hopp nu har vi jul här igen. Julgranen stod i mitten av salen. Sedan bjöd man oss på kaffe. Fortsättningsskolebarnen lekte Väva vadmal. Sedan började vi klä oss till Ljusa stjärnan. När vi hade klätt oss gick Herodes tjänare in. Vi sjöngo Staffansvisan, och sedan öppnade tjänaren dörren för Herodes. Sedan gingo stjärngossarna in och ställde sig i en rad. Därefter kom stjärnan och de vise männen in. Efter Ljusa stjärnan läste läraren sagan Kejsarens nya kläder. Det fanns en kejsare för länge sedan. Han tyckte bara om vackra kläder. En dag kom två bedragare till staden och sade att de kunde väva de vackraste kläder. De voro osynliga kläder, sade de. De begärde av kejsaren guld och silke, men de satte allt det i sina fickor. En dag sade kejsaren till ministern: "Gå och se om kläderna äro färdiga". Ministern gick, men han kunde inte se något. Men han började berömma tyget för att inte anses dum, och o vad det var grant! Med de andra ministrarna gick det på samma sätt, och även med kejsaren själv. Så kom den dag då kejsaren skulle ta kläderna på sig. De två bedragarna satte liksom kläder på honom, fast de ingenting hade. Kejsaren gick ut och visade sig för folket, hur vackert han var klädd, fast han var naken. Då sade ett litet barn: "Han är ju naken, han har inga kläder på sig." Sedan började alla människor säga likadant. "Han är ju naken."
Därefter läste Anna Snäll två dikter, Ödemarkens jul och Julkvällen. Sedan tog vi alla i en ring, och läraren gav påsar åt oss, och därinne fanns det gotter. Sist tackade vi läraren och lärarinnan vackert. Den här julfesten har varit den roligaste.
/ Edla januari 1930

Hevonen Häst av Annika Korpi

Hevonen häst
Suola salt
Pappi präst
Mallas malt
Liivi väst
Kaikki allt

Eller hur den nu var. Jag antar att ni har hört den där gamla ramsan, ni tornedalingar i alla fall.

Annika Korpis bok Hevonen Häst, skriven på ett annorlunda sätt, handlar om stadsflickan Eila som åker till sin farmor i Tornedalen, i boken benämnt Polcirkelland. Där försöker hon utforska livet bland diverse original som lever efter sina egna regler. Komiskt, eller snarare tragikomiskt faktiskt. Skulle bli jättebra som film tror jag.
Norstedts bokbeskrivning. (Obs. Eila heter Palo i efternamn, inte Paulo som det står där.)

"Här är språket vårt språk. När jag frågar farmor hur orden stavas säger hon skriv som det låter. Nivea Larsson får upprättelse."
Nivea Larsson är Eilas docka och är dyslektiker. (Ibland funderar man över sig själv. Det dröjde till sidan 94 innan jag märkte att flickan hette Eila, och inte Elia som jag fram till dess hade trott. Det krävdes ett Eila i kursiv stil för att jag skulle se rätt.)

Att det är Tornedalen står aldrig utskrivet någonstans i boken, men det råder inget tvivel om att det är Tornedalen. Meningar som "Sauna on valmis" och "Han har mer älgkött än vad han kan äta upp själv" säger mycket.

fredag, december 12, 2008

2:a kattbaket

2 kg lussekatter. Andra lasset. Förhoppningsvis räcker de längre än tre dagar den här gången. Visst kommer ni väl ihåg att baka på vatten? Inte mjölk! Ingen som helst skillnad i smak, men mycket miljövänligare. Och så slipper folk laktoseländet. Bara plus!

lördag, november 01, 2008

Allhelgonadagen

Allhelgonadagen i dag. Alltid den 1 november. En av årets sex namnlösa dagar. (7 om skottår.) Det är ju faktiskt även alla helgons dag i dag, en rörlig helgdag som alltid firas på en lördag.

Allhelgonadagen är alltså en av årets namnlösa dagar, men dagen är ju ändå en intressant namndag eftersom namnlängden till stor del är baserad på helgon. Jag har tidigare visat några av de medeltidsskulpturer som finns i Övertorneå kyrka, men nu ska ni få alla 12.

Vi går in genom ingången under orgeln och går till vänster. Då kommer vi först till Sankt Göran med draken och prinsessan. Sankt Göran, Englands nationalhelgon, det godas förkämpe och det ondas bekämpare, död 303. Firas den 23 april. St George's Day. Englands nationaldag.

Om vi fortsätter medurs runt i kyrkan kommer vi till sankta Katarina, sankta Birgitta och sankt Erik.
Sankta Katarina av Alexandria, helgonprinsessan, dotter till kungen på Cypern. Led martyrdöden år 307. Sankta Katarina firas den 25 november.
Sankta Birgitta, född i Uppland 1303, död i Rom 1373. En intressant tanke är att skulpturen är från 1400-talet. Firas den 7 oktober, dagen då hon helgonförklarades.
Sankt Erik, mördad under pågående gudstjänst i Uppsala 1160. Ledde ett korståg tillsammans med biskop Henrik för att kristna finnarna. Sankt Erik firas 18 maj.

Vid sidan av de tre ovan, finns sankt Sebastian. Bunden till en trädstam och beskjuten med pilar. På skulpturen finns hål över Sebastians kropp där pilarna träffat honom. Sankt Sebastian ska vi minnas 20 januari.



Och så kommer vi till den kändaste skulpturen av dem alla, hon som får stå inglasad i koret, skrinmadonnan.



Utanför koret igen finns tre herrar. Den första av dem är troligen biskop Henrik, Finlands nationalhelgon. Han som enligt legenden blev ihjälslagen av bonden Lalli. Han och sankt Erik ledde ett korståg till Finland. Henrik firas 19 januari. (19 januari är även den dagen som i Norrbotten räknas som midvinter.)

Mellan Henrik och Olof finns Petrus. Kort lockigt skägg och hår, boken i ena handen och himmelrikets nycklar i den andra.

Sankt Olof, Norges nationalhelgon, skäggig man med mantel och krona. Bägare i ena handen och har mest troligt haft en yxa i den andra handen. Dödad vid slaget vid Stiklastad 1030. Kämpade för att införa kristendomen och står på draken som får symbolisera hedendomen. Firas den 29 juli.




När vi sedan fortsätter runt i kyrkan kommer vi till de här.
Längst till vänster har vi Sankt Lars (St Laurentius), diakon i Rom. Led martyrdöden 10 augusti 258. Har i ena handen en bok och har i andra handen hållit sitt martyrattribut, ett halster. På infolappen framför honom står att skulpturen är från 1500-talet.
I mitten står en madonnabild till.
Längst till höger står Sankta Anna. På lappen framför henne står: "Jungfru Maria moder. Hon har burit Jesus på den ena armen och Maria på den andra. 1300-tal."
Det var alla de 12 helgonbilder som finns bevarade efter försvunna Särkilax kapell. Historien bakom dem är lång och diger.
Ha en bra allhelgonahelg nu!

torsdag, oktober 30, 2008

Try it, you'll like it!

Var har skivan varit?

1) På fönsterbänken i solljuset.
2) I diskmaskinen.
3) I mikrovågsugnen.

tisdag, oktober 28, 2008

När vi hämtade björkplantor från Välivaara

En dag fick vi gå till Välivaara. Vi skulle ha med oss mat och en häst. Innan vi gick, fick vi rita en pensé. Sedan gick vi. Nära färjan var det en vacker landsväg. Pråmen var på andra sidan, och vi ropade på en gång, att färjan skulle komma. Under tiden talade läraren om hur vattnet hade lagrat sanden och leran. När man hade kommit med pråmen, fick vi gå ombord på den. Då vi kommit över till andra sidan, fick vi fortsätta att gå. I Välivaara fick vi plocka lingon. Man band hästen fast vid ett träd. När man hade tagit upp mycket björkar, fick vi gå upp på Jupukka. Det var så svårt att kliva upp. Där hade inte frosten rört i blåbären. När vi var uppe på Jupukka, fick vi se mycket. Vi kunde se Yllästunturi och många andra berg och byar. När vi skulle gå ner, föll jag på en sten. Vi gick på en spång. Snart var vi på landsvägen igen. Jag fick två liter lingon. Och åter fick vi fara över med färjan. Det var roligt att komma över. Vi fick åka med hästen hem. Jag tyckte, att det var roligt att vara i Jupukka.
/ Edla oktober 1929.

Berget Jupukka, norr om byn Erkheikki, är en av de sju platser i Tornedalen som är med på världsarvslistan som mätpunkter i Struves meridianbåge.

Jag hälsar till min kusin Marianne! Det är tack vare henne som jag har fått tillgång till de här gamla skolberättelserna.

söndag, oktober 19, 2008

Liet Lavlut 2008

14 flaggor i fem rader hängde vid Kulturens hus entré under festivalhelgen.
Rad 1: Den tornedalska och den samiska.
Rad 2: Galiciens statsflagga (nationsflaggan med vapenskölden infälld, till vänster i bild), den occitanska, den asturiska samt Galiciens nationsflagga.
Rad 3: Den romska, den baskiska samt den frisiska.
Rad 4: Den friuliska, den samiska (igen) samt Isle of Mans flagga.
Rad 5: Den mordvinska och den korsikanska.


Resultatlista:
1. Jacques Culioli - Hosanna in excelsis, Korsikanska, 80 poäng
2. Dixebra - Indios, Asturiska, 73 poäng
2. Elin Kåven - Áibbas jaska, Samiska, 73 poäng
4. Carnicats - Oz dream, Friuliska, 56 poäng
4. Mordens - Good Will Blessing, Mordvinska, 56 poäng
6. Gwennyn - Bugale Belfast, Bretanska, 54 poäng
6. Jelte Posthumus & Pilatus Pas - De wiete wyn hellet oan, Frisiska, 54 poäng
8. Spasulati - Botë e shurë, Arbereshe-albanska, 51 poäng
8. Surunmaa - Tulethaan takasi, T-finska, 51 poäng
10. Boy Elliott & the Plastic Bags - Planeta 19, Galiciska, 46 poäng
11. Yr Annioddefol - Drysu, Walesiska, 44 poäng


Överlag riktigt bra och intressant musik, till exempel den samiska och den frisiska. (Pilatus pas är från en holländsk ramsa, hocus pocus pilatus pas.) Musikstilarna var spridda åt alla möjliga håll och kanter. Men det finns ingen tvekan om att rätt låt vann. Lyssna här på Jacques Culioli från Korsika. Jacques och hans band vann både publikens pris och juryns pris. Det kan inte bli mer rätt.
Det måste ha funnits många asturier i publiken, för hårdrockande Dixebra hade en hel hejaklack.

onsdag, oktober 15, 2008

Vetenskapsmagasinet i Övertorneå

Vetenskapsmagasinet är i Övertorneå. Befinner man sig i Övertorneå under vintern kan inte D-vitamin bildas i huden. Inte alls. Jag måste se programmet en gång till. (Fin reklam för Kuivakangas SK.)

SVT2 fredag 15.50
SVT24 lördag 17.45
SVT2 måndag 00.25

Inför Liet Lavlut 2008

På lördag är det dags för Liet Lavlut igen. Den här gången från Kulturens hus i Luleå!

I Pajala i september förra året hölls en kvalificeringstävling, Laulun laulut, för Norden, Östersjöregionen och Karelen, utom samiska bidrag som tävlar i en egen sångfestival. Då tävlande ett par sånger på tornedalsfinska, ett par på finlandssvenska, ett par på sverigefinska, en på romani chib, en på jiddisch, en på karelska, en på vepsiska och en på mordvinska. Två av dem blev uttagna till Liet Lavlut 2008, den mordvinska och tornedalska Surunmaa. Till Liet Lavlut 2008 i Friesland, som det var tänkt. Men Friesland drog sig ur arrangemanget och Liet Lavlut 2008 hamnade i Luleå och Kulturens hus.


Årets tävlande språk i startordning:
Galiciska från nordvästra Spanien.
Tornedalsfinska
Bretanska
Bretanska har tävlat en gång i Eurovision Song Contest, 1996. Låten hette Diwanit bugale. Frankrike kom på 19:e plats med den, men jag tyckte att den var bättre än så. Lugn och fin. Sången som ska tävla i Liet Lavlut på lördag heter Bugale Belfast. Bugale lär betyda barn. Bugale Belfast, bugale Derry...
Korsikanska Har också hörts i ESC. 1993 sjöng Patrick Fiori på både franska och korsikanska i ESC. Mama Corsica. Gick bra, kom på fjärde plats.
Arbereshe-albanska från Syditalien.
Samiska
Frisiska
Friuliska
från Nordostitalien.
Walesiska
Asturiska
Tävlingens andra bidrag från nordvästra Spanien. Huvudstad i Asturien är Oviedo.
Mordvinska från Mordvinska republiken i Ryssland.

Här kan man lyssna på dem, både årets bidrag och tidigare års. (Jag tycker fortfarande att frisiska Van Wierens låt från 06 är bra.)

söndag, oktober 12, 2008

Gråträsk är kapellet!

Gråträsk kapell i Piteå landsförsamling. Det sötaste kapell man kan tänka sig. Fint till ligger det också, på en kulle vid sjön.
Det är byggt 1934 av Evert Granberg från Gråträsk som en rekonstruktion av ett gammalt kapell från 1640-talet som kom till i samband med Nasafjälls silvergruva. Finns mycket intressant med det, men särskilt intressant är att Särkilax kapell, enligt en landsarkivarie Hans Beskow, såg ut ungefär som det i Gråträsk, med bredare långhus och smalare kor. Det kan man fantisera om!



Evert Granberg. Fec.
Fridtiof Erichsson. Pinx.
Fec = fecit = har utfört. Pinx = pinxit = har målat.

lördag, oktober 11, 2008

Intressanta länkar

Jag har lagt in några fler länkar till bra webbplatser. Till exempel till Norrbottens första kulturreservat. Hanhivittikko fäbod. Till helt nyligen även Norrbottens enda kulturreservat. Nu finns Gallejaur också.

Det finns mycket intressant på Lapinkävijät. Lapplandsbesökare. Min favorit där är den här: Gamla kartor. Inzoomningsbara.

fredag, oktober 10, 2008

Vilket kapell?

Nu får ni försöka gissa under lördagen. Vilket kapell är det här? Det är inte i Tornedalen, men det har koppling till Särkilax. Kordelen, höger om ingången, är som synes smalare än långhuset.


Ledtråd:



måndag, oktober 06, 2008

Kunskapskanalen 20.00!

Glöm inte Kunskapskanalen i kväll klockan 20.00. Tema: Tornedalingar.

"Tycker Mikael Niemi om kaffeost? Gör Tornedalen Markus Fagervall till en bättre artist? Och vad betyder ordet "knapsu" egentligen? Gäster i studion diskuterar vad som utgör tornedalsk kultur, hur regionens språk meänkieli ska överleva och vem som egentligen är tornedaling. Även 10/10."

I två timmar ska det diskuteras.

Första snön


Lördag 4 oktober: Denna helg fick vi höstens första snö. (Men den är borta nu.)

torsdag, oktober 02, 2008

Björnkänning?

Vad tror ni om det här? Älgko utan hals och huvud. Det är inte älgjägarnas verk i alla fall. Mellan Tymäkänjärvi och Kuorajärvi, rakt västerut från Soukolojärvi.

Älghår.

Mig äger ingen

Den här boken var inte på min lista över böcker jag vill läsa. Men nu låg boken där, överst på en hög böcker, hemma i byn. Så jag tog och spontanläste den. Och det ångrar jag inte! Det här är bland det bästa jag läst. Varje ord har slagkraft, och inget överflöd. Neil Strauss kan slänga sig i väggen, det är Åsa Linderborg som vet hur man skriver biografier. Jag gillar inte tunga böcker, men allt det här tunga är skrivet med humor. Man måste bara skratta ibland.

Det är mycket om längtan bort, alkoholism, och politik. Två helt olika slags vänster. Mammans familj stod för den pålästa orädda självförtroendevänstern. Och så vänstern av det andra slaget, som inte lärt sig argumenten och inte vågade göra mer än att gå till vallokalen. "Han visste att Metallverkens industriskola väntade på honom så snart han fyllt fjorton. För farfar var det en självklarhet att sätta sönerna på samma arbetsplats han själv tjänat i hela sitt liv. Man föds till arbetare, sa pappa, det är ingenting man själv väljer att bli."

Vilka arbetarklasskildringar, bortsett från skogsarbetarböcker, har jag läst? Gunnar Kieris böcker, Linda Rosings bok, och så nu den här av Åsa Linderborg. Det är nog inte fler. Alla de här böckerna råkar vara om Västerås. Lars, huvudpersonen i Kieris böcker, sitter vid gängmaskinen på Aseas Mimerverkstad men är i tankarna alltid någon annanstans. Precis som Åsa Linderborgs pappa på Metallverken, som han kallar Mentalvärken.

tisdag, september 30, 2008

Riksrösen

Konungariket Sveriges gräns är markerad med riksrösen, på kartorna markerade R.r. plus numret röset har. De står bortglömda här och där längs gränsen. I höjd med Övertorneå finns riksröse nummer 37 på Karjusaari, R.r. 38 på Palosaari, 39 på Haapakylänsaari, 40 på Vasikkasaari, 41 på Vähäsaari, och så vidare söderut. I dag är det ju inte så himla noga var gränsen går, men riksrösena är ända intressanta. Visst kan det vara en rolig hobby att leta upp riksrösen?

Riksröse nummer 41 på Vähäsaari. En del riksrösen är lättillgängliga, men de flesta kräver båt.


Riksröse nummer 39 på Haapakylänsaaris sydostspets.

Eftermiddagssol över vägbanken till Haapakylänsaari i slutet av september 2008.

fredag, september 26, 2008

Höstfärger

Höstfärger, eller ruska som det även kallas, vid Gammelstadsvikens naturreservat i Luleå.

Jag var vid Gammelstadsviken i våras också. Upplevelsen då var en rördroms underliga flaskblåsarläte. Behållningen från den här höstvandringen är kaveldun. Fantastiskt många "cigarrer" där.

tisdag, september 16, 2008

Torne Valley har blivit Lynx Valley

Skotersäsongen börjar sakta men säkert närma sig. Jag tycker att ni ska hämta nya Lynxbroschyren, oavsett om ni är intresserade av skotrar eller inte, för bilderna är helt fantastiska i den. 38 sidor härliga vinterbilder. Jo, det är klart att jag är lite partisk, för det är ju Övertorneå som fått vara modell för Lynx Valley, den underbara staden långt upp i norr. Antal invånare: 1504. Antal snöskotrar: 3459. Det är en hel berättelse om Lynx Valley och dess invånare, och deras skotrar.


Matarengivägen som skoterled. Läs gärna texten. Så börjar historien. Enda saken som skiljer Lynx Valley från Övertorneå är att kyrkan är på en annan plats.

lördag, september 13, 2008

Min arbetsbok i geografi

Min mormor och hennes fem syskon blev utan föräldrar 1929. Yngsta systern var född 1920. Tungt förstås. Då fick de klara sig själva. Skolan klarade de bra ändå, och det märks att de trivdes. Skolan var det rätta elementet.

Jag ska nu skriva en uppsats om en bok, som jag själv har författat. Vi ha gjort omslaget till boken av styvt papper. På omslaget har jag ritat en karta över jorden. Innanför omslaget ha vi skrivpapper. Det är olinjerade ark. Jag har skrivit först om Norge. Jag har ritat också många bilder därifrån, t.ex. Trondhjems domkyrka, en järnvägsbro och en gård vid bergets fot. Jag har ritat även Norges flagga. Den är röd, vit och blå. Sedan ha vi skrivit om Danmark. Vi ha skrivit bl.a. om den store skalden Hans Christian Andersen. Hans födelsehem var i Odense. Sist har vi skrivit om Finland. Jag har skrivit om vår tilltänkta Finlandsresa. Om bonden Paavo och hans hustru har jag också skrivit. Jag tycker, att det är allra roligast i skolan att skriva och rita i geografiboken.
/ Edla november 1929.

O, härliga tid. 1930 klass V.
Min mormors syster Edla är på andra raden framifrån, trea från vänster, i storrutigt. Knästående, ser de ut att vara. På väggen finns teckningar: En tomte som äter gröt, en julgran, en tupp och en "flagga vid hård blåst".
Två lärare finns med på bilden. En av dem, han i vänstra hörnet, är William Snell. Han som bland annat skrev Tornedalssången, och boken Kamaripirtiltä. JUF-pionjär var han också. Han bildade, tillsammans med sin bror Svante, Sveriges första JUF-avdelning i juni 1918.

torsdag, september 11, 2008

Tre fina böcker

De här tre böckerna av Ann-Madeleine Gelotte är jättefina.

Den första är Ida Maria från Arfliden, utgiven 1977. Den är om författarens mormors uppväxt i en liten timmerstuga med många syskon på 1880- och 1890-talet vid sjön Vuolvojaure i Pite älvdal. Närmaste samhälle var Arjeplog, sju mil bort, och inga ordentliga vägar fanns. De var inte lappar men levde nära dem. Pappan var skogsarbetare och timmerflottare. Många jättefina bilder, många namn på sjöar, bäckar och berg, och så det sköna uttrycket "många krokar i långdansen". Googlar man på det uttrycket kommer man bara till finska sidor, och så mycket riktigt kom Ida Marias pappa från Finland. Ida Maria berättar: "Hilma och jag drog iväg över berget och vi gjorde oss ingen brådska precis. Vi hade många krokar i långdansen, vill jag säga!"

Den andra boken, Tyra i 10:an Odengatan, utgiven 1981, är om författarens mors (född 1909) uppväxt i ett portvaktshem i Stockholm. Det var på den tiden då telefoner inte hade petmoj, då man firade trefaldighetsafton, åt spicken sill, lekte trädhök, och då kvinnor och flickor varken fick ha kort eller utsläppt hår. Senare, på 20-talet, började de frigöra sig och ha shinglat hår.

Den tredje boken, Vi bodde i Helenelund från 1983, handlar om författarens egen barndom i ett villasamhälle en mil från Stockholm. (Helenelund i nuvarande Sollentuna kommun.) Till största delen är den boken om 40-talet. I den finns sköna ord som myggjagare och slagruta. Såna ord som inte betyder det man kan tro att de betyder.

Visst är det en fin idé att jämföra tre generationer så här? Skulle jag göra en likadan spinnsidejämförelse blir de geografiska platserna Erkheikki, Kuivakangas och Övertorneå. Tornedalen, Tornedalen och Tornedalen alltså. Annars är det ju tyvärr vanligt med Tornedalen, Luleå och Stockholm. Riktningen är dock densamma; söderut.

Jag var ingen vidare skönskrivare precis.

tisdag, september 09, 2008

Dåliga frågor

Vilka är det som sitter och gör såna här frågor? Ni kanske minns mitt "bombsäkra" svar för ett tag sen. Och det här ska vara en TP Genusupplaga?!

lördag, september 06, 2008

Hemma på Vidda

Jag kan pinsamt lite om samer och renar, så därför har jag tagit fram min gamla barnbok som jag fick i julklapp 1984, Bodil Hagbrinks "Hemma på Vidda - med renflocken på flyttfot". Det är om en flyttsamefamilj på Finnmarksvidda i Nordnorge. Jättefina bilder är det i den.


Det hör väl till allmänbildningen att veta vad en sarv, en härk och en vaja är, men mycket mer har det inte varit för mig. Här är en fin renintrosida. Kalvar föds i maj. Rentjurar fäller sina horn i november, efter brunsttiden. Renkor fäller sina horn i maj, efter kalvningen. Från boken har jag lärt mig att en vit ren kallas gabba. (Nordsamiska antar jag.) En gabbakalv är alltså en helt vit kalv. Fler ord från boken: Lávvo: tältkåta. Goatti: bågstångskåta. Luovvi: förrådsställning. Och så skaller, som är det som kallas siepakat i Tornedalen.

fredag, september 05, 2008

Skioptikonföredraget i går

Den 23 februari fick vi se skioptikonbilder här i skolan.
En bild var från Karlsbad. Nära staden fanns en varm källa. Den källan var inte sådan som gejsir, utan vattnet rann endast upp till jordytan. Vattnet var ungefär +78 °C. Den besökes mycket av sjuka. Från Karlsbad får man karlsbadersalt och andra hälsomedel. En annan bild visade en del kalkstenspelare. För länge, länge sedan har vattnet banat sig väg genom berget. Så har bildats en grotta. Väggarna och taket voro av kalksten. När det sedan har börjat droppa vatten från taket, ha kalkkornen blivit kvar i taket. Så har det fortgått länge, och pelaren har växt och växt. Vidare var det en vacker bild av ett brudpar. Bruden hade spetsar i kjolens kant. Brudgummen var också vackert klädd. Bilderna voro från Tjeckoslovakien. Det var 25 bilder tillsammans.
Sedan visade man några bilder över dikten Barndomspoesin. Dem hade Svante Snell ritat. På första bilden tittade barnen ut genom fönstret på kråkorna, som pratade med varandra. På den andra bilden talade Anna om för barnen, vad kråkorna tala med varandra. På den tredje bilden blåste katten i silverhorn.
Sedan sjöng vi en psalm. Och läraren talade om hur Jesus kallar sina apostlar.
/Edla mars 1930

En bild ur Edlas fotoalbum med bildtexten "Kunskapstörstande ungar läsåret 1928-1929". Gustaf V hänger på väggen bland barnens teckningar. Edla själv är trea från vänster.

torsdag, september 04, 2008

OS-sammanfattning

Det är på tiden att sammanfatta OS.
302 grenar har avgjorts. 165 för män, 127 för kvinnor och 10 öppna. (Tar IOK bort de tråkigaste sporterna ur OS, alltså boxning, brottning och gång, blir det 138 för män och 122 för kvinnor. Mer jämställdhet utan att behöva göra nåt.) 302 guld har delats ut. 303 silver, efter en delad andraplats i damernas 100 meter. Två bronsmedaljer delas ut i varje klass i boxning, brottning, judo och taekwondo. Efter två delade tredjeplatser i simning och en slängd bronsmedalj blev antalet utdelade bronsmedaljer 353.

Att det delas ut dubbla bronsmedaljer är förresten ännu en nackdel, den fjärde, med ovan nämnda fyra sporter. En femte nackdel med kampsporterna är alltför många viktklasser. Det innebär också att jag måste fylla på listan med sporter som borde ses över med rodd. Att ha särskilda roddklasser för män som väger mindre än 72,5 kg och för kvinnor som väger mindre än 59 kg verkar bara fånigt.

Nordens resultat: Ja, Norge vann ju. Att Sverige lyckades ta lika många fjärdeplatser som medaljer kan ju anses som en bedrift. Särskilt när det finns två tredjeplatser i vissa sporter. Det finns 102 färre fjärdeplatser att ta än tredjeplatser. Nä, jag är orättvis. Jörgen Perssons fjärdeplats är ju en riktig bedrift. Nathalie Larssons också. Och Stefan Holms. Att bli fyra är inte alls dåligt.

Norge 3 5 2 2
Danmark 2 2 3 1
Finland 1 1 2 2
Sverige - 4 1 5
Island - 1 - -
Siffrorna anger förstås guld, silver, brons samt fjärdeplatser. Två anmärkningar: 1) Det är väl troligt att Norge kommer att förlora sitt laghoppningsbrons. 2) Har de vitryska medaljörerna i slägga positiva b-prov blir Olli-Pekka Karjalainen fyra.

Till toppen då.
Kina tog 51 guld, 21 silver och 28 brons. 25 av Kina guldmedaljer togs i någon bedömningssport. Till exempel tog Kina sina allra första boxningsguld. Vid exakt bedömning hade kanske många av de där gulden varit silver? Eller vad tror ni?
USA tog 36 guld, 38 silver och 36 brons. I lagsport tog USA 4 guld, 4 silver och 1 brons. Kina tog bara 1 silver och 1 brons trots att Kina fick chansen i alla 14 laggrenar. Å andra sidan togs 12 av USA:s guld i simning, den generösaste sporten i OS.
Kinas medaljer exklusive bedömningssporter: 26, 15, 16
USA:s medaljer exklusive bedömningssporter: 33, 31, 29
Kina eller USA? Vems insats väger tyngst? Det tål att diskuteras.

Annars då?
Jag var inte glad på SVT i början. Jag tycker inte att SVT gjorde rätta sändningsval alla gånger. Man kan omöjligen göra alla tittare nöjda samtidigt, och eftersom det är så tycker jag att SVT ska hålla sig till att visa finaler i första hand, oavsett sport, i stället för försökstävlingar. Och att visa gruppspelsmatcher i fotboll på bekostnad av andra finaler? Värre val finns ju inte. Och webbkanalen Peking+ var bara löjlig. Varför välja den, som visar vad någon på SVT valt ut, när man kan välja själv mellan 12 olika kanaler via EBU? Något måste vara fel på SVT.

Angående mitt förra inlägg om tveksamma sporter, så kan jag, förutom rodd, fylla på med hallsporter. Beachvolleybollens utveckling ur hallvolleybollen är ett exempel utveckling i rätt riktning. Från lagsport till parsport, från hårt underlag till naturligare underlag. Innevolleybollen är bara torr i jämförelse. Mer beachvolley! Mindre volleyboll!

Inte att förglömma: Aspelin och Johansson. 7-6, 4-6, 19-17!

Sist, men verkligen inte minst: Ara for president! Sådana starka personligheter behövs.

måndag, september 01, 2008

Hur Övertorneå kyrkas vindflöjlar ser ut

Det här är klockstapelns. Två årtal: 1763 och 1959.
Kyrkan har fem vindflöjlar. Draken med årtalet 1735 sitter i mitten.
Det här är södra korsarmens flöjel. Korsarmarna har flöjlar med olika årtal och olika initialer. (Två av dem ser dock ut att vara trasiga.)