Aavasaksa

Det är svårt att beskriva Övertorneå utan att ta med Aavasaksa. Midnattsolsberget, kalottberget, världsarvet med mera. Till och med en asteroid, 2678 Aavasaksa, har fått sitt namn efter "vårt" berg. På bilder förekommer Aavasaksa, lika många gånger med avsikt, som utan avsikt av fotografen.
Vad vore Övertorneå utan Aavasaksa? Aavasaksa är för Övertorneå så som Matterhorn för Schweiz.

Från finska YLE kommer två filmer. Först en 8 minuter lång film om midsommaren 1946. Berättaren tar upp Maupertuis och den franska gradmätningsexpeditionen, människor promenerar uppför berget på klapperstenarna, sedan kommer dragspelet och dansen igång.
Den andra filmen är från midsommarfirandet 1965. Midsommarfesten börjar högtidligt och städat med hissande av flagga och högtidstal. Sedan blir det löpartävling. I slutet av filmen spårar det ur, totalt.
Var så goda att se! (Det kan ta ett tag innan filmen kommer igång.)

Midsommar på Aavasaksa 1946
Midsommar på Aavasaksa 1965

Utsikt från Aavasaksa mot nordväst. Torne älv och Kuivajärvi i bakgrunden.

Riksrösen

Konungariket Sveriges gräns är markerad med riksrösen, på kartorna markerade R.r. plus numret röset har. De står bortglömda här och där längs gränsen. I höjd med Övertorneå finns riksröse nummer 37 på Karjusaari, R.r. 38 på Palosaari, 39 på Haapakylänsaari, 40 på Vasikkasaari, 41 på Vähäsaari, och så vidare söderut. I dag är det ju inte så himla noga var gränsen går, men riksrösena är ända intressanta. Visst kan det vara en rolig hobby att leta upp riksrösen?

Riksröse nummer 41 på Vähäsaari. En del riksrösen är lättillgängliga, men de flesta kräver båt.

Riksröse nummer 39 på Haapakylänsaaris sydostspets.

Eftermiddagssol över vägbanken till Haapakylänsaari i slutet av september 2008.

Nästan lika många fåglar som mygg

Fåglarna har sammankomst. Konferens av nåt slag. Sitta så här? Va? Flygfän finns det gott om på den där ön.

En varm dag

Kuivakangas skola.

Smugglarkanalen åt väster.

Smugglarkanalen åt öster.

20 juli var även dagen för badpremiären! Badet var riktigt skönt. (Mindre skönt var den otroliga mängden mygg på Vähäsaari.)

Påsken

På bild, till exempel: Kommunhuset, Järnvägsstationen och Röda kvarn.

Påskvädret: Mycket bra!

Aktivitet: Ute på isen, bland holmarna (Haapakylänsaari, Littiäinen och Mikkolansaari).

Ni kan roa er med att lista ut var bilderna är tagna. Tre bilder är från Mikkolansaari, en från Haapakylänsaari och två från fastlandet. Bild 1 och 2 är tagna på samma ställe riktade åt motsatta håll. Bild 4 och 5 är på en och samma båt.

Kuivakangas

För det första får jag be Förmiddag från länet-lyssnarna om ursäkt för att jag inte lade in de här bilderna innan programmet sändes. Jag har ju visat flera kuivabilder redan, men aldrig de här.

I förmiddags var alltså Kuivakangas i direktsändning, 09.30 - 13.00. Varje torsdag sänder ju P4 Norrbotten från en by någonstans i länet. I dag var det från min by. Ni vet ju att jag är uppvuxen i centralorten, men Kuivakangas är min by.

Det blev ett jättebra program. Ska lyssna på det igen. Massor med sköna kuivabor. Älgköttsoppa, som moster varit med och ordnat. Historia med guidning i byn. Men mest handlade det faktiskt om sport. Hockey, fotboll, basket, kanotslalom, och så fick pappa prata om skyttet. Kuivakangas är en fantastiskt bra sportby. Många frukter räknades upp. Tre av spelarna i Luleå hockey, bland många andra äpplen, päron, apelsiner... ur Kuivakangas träd.

Överst: Folkets hus. Nedan: Nedre Kuivakangas med sjön Kuivajärvi i förgrunden, huvudgatan i Nedre Kuiva, Kuivaplayan, Kuivaplayan med Aavasaksa i bakgrunden, traditionella höhässjor, och nederst en bild på mosters blommor.

Sommaren kom

Det blev väl sommar i måndags?

Närmare 30 grader varmt, myggen nästan borta, häggarna har fått ljusgröna vårlöv och är vackra igen. Och inte minst: Jag har besökt Vähäsaari, a.k.a. Ötåplayan.

På väg ner till stranden möte jag en karl som hade nävarna fulla med nånting som jag inte visste något om. Det växer mycket mynta här, sa han efter att jag hade hälsat. Va? Mynta? Ja, åkermynta. Ta en hand full och njut av doften. Finns hur mycket som helst, sa han. Jag fick ta mig en titt på myntan han hade i händerna så jag skulle hitta eget.

Mina kunskaper om växter har alltid varit på nivå: Pinsamt. Det var inte länge sedan jag lärde mig de mest grundläggande, både i ämnet växter och i ämnet fåglar. Jag blir bättre och snart hoppas jag vara på nivå: Acceptabelt.

När jag fortsatte såg jag att det verkligen fanns mycket mynta på holmen Vähäsaari i Torne älv. Luktar jättegott. Så nu har jag lärt mig det. Det var kul. Så tack till den där karlen som jag inte vet vem det var.

Färgen är blå!

En annan sak jag skulle vilja veta är vad holmarna som hamnat på finsk sida heter. Så om någon vet något till exempel om den här holmen så skulle jag bli glad. Den som ligger precis söder om bron, och råkar tillhöra Finland. Jag har försökt ta reda på lite fakta, men jag får divergerande svar. Man ser spetsen av Vähäsaari längst till höger. Vähäsaari, svensk, bekant, inga problem. Men de finska? De flesta kartor är inte heller till mycket hjälp. De flesta är så dumma att Finland bara är vitt, eller ännu värre, svart.

Det samma gäller bergen på finska sidan. Jag vill veta vad de heter. Jag ser dem lika ofta som Perävaara, Hiirivaara, Lammivaara, Isovaara och Käyrävaara, men jag vet inte vad de heter. Så enda skillnaden mellan svenskt och finsk är: Namn, inte namn. Det enda berg jag säkert vet namnet på är Aavasaksa, men det är ju för att det är så känt. Midnattsolsberg, kalottberg, världsarvslisteberg...
Jag måste alltså skaffa mig en riktigt bra karta.

Söndag 27 maj 2007

Ett urval av bilderna jag tog i söndags. Olika platser i Övertorneå.

Nästan mitt i natten.

Snöstatusen

De varnade för gräsbränder i södra Sverige på nyheterna. Jag måste titta ut genom fönstret.

Gräsbränder? Sverige är verkligen ingen nationalstat. Bäst att slå över till finsk TV igen.

Jag var i Övertorneå senaste helgen. Det var ingen upukka den här gången. Det var kramsnö, nuoskalumi, snögubbesnö.

När jag sedan kom till Luleå var det nåt slags obehaglig sockersnö som låg överallt på vägarna. Sparkföre? Nej!

Aavasaksa var vacker. Vy från Matarengivägen, Ötås huvudgata.

Vinterpromenad

Under trettonhelgen tog jag en promenad längs strandvägen i Övertorneå. Det hade snöat relativt mycket. Ni kan ju gissa vem som var ute och körde sin helikopter medan jag var ute och promenerade! (Rätt svar baklänges: Namryts. Inga fotobevis)

Ekobadet. Jag och kusinen var där så gott som varje dag under några sommarlov. Praktiskt eftersom vi bodde så nära. De dagarna det regnade sprang vi in och ut från bastun för att värma oss. Den där ormen, eller vad det är för något, ser nog inte så mycket. Men det har regnat efter det att jag tog bilderna, så ormen kan nog titta på den rosa elefanten igen.

Bilderna ligger i följd. Går man en bit från Ekobadet kommer man till campingens reception.

Och så går man en bit längre, och ser en lada på holmen Littiäinen.

En vanlig syn i Övertorneå. Kalott- och midnattssolsberget Aavasaksa i Finland. På Världsarvslistan finns det också, som en av mätpunkterna i Struves meridianbåge.

Hemma på gatan igen. Jag vill åter igen uppmärksamma lamporna! Notera även snögubben ovanför postlådorna.