Skärtorsdag Övertorneå

Jag missade tydligen fint julpynt när jag i julas dokumenterade Övertorneås julutsmyckning. Det är inte så ofta jag är vid Östra industriområdet. Men ja, Glad Påsk då, i stället!

Jag tog en promenad längs gamla järnvägsspåret. Här är före detta järnvägsstationen.

Stationens placering i Sverige. 1331 kilometer från Stockholm, och 51 meter över havet.

Ur boken Tom Tits faktamix från 1990: "Tidigare mätte man höjder över havet från en punkt i Stockholm. Reser man med tåg längst upp i Norrland står det därför på varje station vilket avstånd det är till Stockholm, och hur högt det är över havet."

Och så kyrkan. Folkhögskolan till vänster.

På marknadens villkor?

Tidningen Gränslös "existerar på marknadens villkor", enligt tidningen själv. Inget statligt presstöd, ingen "stödannonsering" från landstinget. Gränslös är en bidragsoberoende tidning.

Haparandabladet däremot, sägs vara en bidragsberoende tidning som inte klarar marknadens villkor utan finansieras "ofrivilligt av alla skattebetalare". (Styrman)

Jag vet inte exakt hur Gränslös finansieras, på marknadens villkor. Men jag kan ju gissa att "annonserna" författade av Styrman inte varit gratis. Gränslös är finansierad av Styrmans annonser. Och vem har finansierat Styrmans annonser? Jag kan ju tippa på att ockerpriserna han tagit av sina kunder, som kunderna MÅSTE betala, har gått till annonser.

Så vad är mer fair? Att en tidning betalas av folket via skatten, eller att en tidning betalas av folket via abnormt elpris? Det första tycker ju jag. Skatten är mer demokratisk än Styrmans priser.

Vid rådande monopol och frånvaro av konkurrens kan man inte prata om "på marknadens villkor".

Jag gillar att läsa både HB och Gränslös, men det är en annan sak.

Jostein

Pottskåpet igen. Där jag förvarar mina videokassetter. ESC 2005 från norsk teve. Är det nåt jag kan avvara för att banda nåt annat på? Svaret är ja. Jag förstår inte hur norrmännen står ut med sin kommentator. Inget sakligt, bara dumt prat. Han försöker ge ut dumheterna som skämt, men det syns igenom (hörs igenom) att han har mindervärdeskomplex. Sverige är sämst, enligt honom. Det spelar ingen roll vad Sverige ställer upp med. Sverige är sämst.

2005 ställde ju Sverige upp med låten Las Vegas. En fullständigt meningslös låt som ingen någonsin lyssnat på. Sverige har haft ett antal juryplumpar genom åren, och det här måste vara den största av de alla. Det var låten det var fel på, men så här sa norrmannen:

"Martin har ett ego så stort att självaste Ari Behn blir blek av mindervärdeskomplex. Han har bra stemme. Han sjunger om Las Vegas. Utan inlevelse. Så det höres nästan ut som han sjunger om handelns dag i Lycksele. Och det är ju säkert det han egentligen gör. För första gång är Sverige icke bland favoritena och sången är heller icke vidare populär i hemlandet så det ska bli spännande att se hur det går."

Det året ställde Bosnien-Herzegovina upp med låten Call Me. Norrmannen:

"Dette höres mer eller mindre ut som en dålig svenske grand prix-schlager från 80-talet. Hade jag varit Benny Andersson, vilket jag dessvärre icke är, hade jag gått till rättsak och förlagt honorar för dette här. Men han trenger väl icke de pengarna. Dette är sån musik som du hör på färjan mellan Strömstad och Sandefjord och du har varit lite för länge uppe på morningen och så hör du sån förfärlig musik och så tänker du nej nej nej jag vill hem. Akkurat sån är Bosnien-Herzegovina."

Så är det hela tiden. Han kan inte få nog av att tala om vilket dåligt land Sverige är. Bosnien- Herzegovinas låt liknade Bobbysocks, men tjejerna från Bosnien-Herzegovina var mycket snyggare klädda än Hanne och Elisabeth. Låten är också lik Danmarks 80-talsbidrag, men Danmark är ju, till skillnad från Sverige, gode naboer som han krysser fingrer för.

Hur står norrmännen ut? Han är verkligen ingen Terry Wogan. Ingen idé att han försöker vara det heller.

Våren är här

Jag har kommit hem från en runda på Porsöberget. En kort runda. 20 minuter. Nu tittar jag på herrarnas stafett. Sista tävlingen. Sen är vintern slut. Våren har ju redan börjat. Äntligen sommartid. Vintertid är ju helt meningslöst. Särskilt i östra Norrbotten. Jag har alltid varit lite avis på finnarna som får ha "rätt" tid hela tiden.


I går blev det en längre runda. En och en halv mil på isen till stan, och hem. Det var lite disigt i början men sen blev det helt klart.

Förbi den fortfarande istäckta ankdammen till Lulsundsgatan. Ovanför Lulsundsgatan varnas det för "livsfarlig ledning". I gula huset håller Västerpartiets ledning till.

Klockorna började ringa och bommen fälldes ner. Malmtåget kom.

Vi har inte kommit någonstans

Jag hittade artiklar om Styrman och Ekfors när jag läste gamla sparade tidningar hemma i byn. (Tidningarna är givetvis sparade av andra anledningar än Ekfors.)

Så här står det till exempel i februari 1986:

"Styrmans ekonomiska vinning kan inte få oss att avstå från vår fina miljö."

"Ekfors har kunnat åtgärda bristerna för länge sedan om viljan funnits men tydligen saknas den i hägnet av att bara ta betalt men inte ta ansvar."

Det handlar om variationer i strömstyrka, ojämn spänning i kommunens norra delar, och jordkabel kontra luftledning.

Urklippet ovan är från ett Haparandablad i mars 1990. Där står bland annat att läsa om "brister i kvalité av elleverans och kundservice". Lite längre ner i artikeln: "läsarna av HB vet att turerna kring Ekfors kraft varit många och långa". Ja, det vet vi.

Mattan

Jag har skaffat mig en matta. En ryamatta som föräldrarna har knutit i sin ungdom. Innan jag fanns. Alptoppar i höstfärger. Det här är min första och enda matta. Jag undviker dem annars för städningens skull.

Snöstatusen

De varnade för gräsbränder i södra Sverige på nyheterna. Jag måste titta ut genom fönstret.

Gräsbränder? Sverige är verkligen ingen nationalstat. Bäst att slå över till finsk TV igen.

Jag var i Övertorneå senaste helgen. Det var ingen upukka den här gången. Det var kramsnö, nuoskalumi, snögubbesnö.

När jag sedan kom till Luleå var det nåt slags obehaglig sockersnö som låg överallt på vägarna. Sparkföre? Nej!

Aavasaksa var vacker. Vy från Matarengivägen, Ötås huvudgata.

Lottad startordning

I dag (måndag) har startordningen för Eurovision Song Contest 2007 bestämts. Vi fick se programledarna Mikko och Jaana dra och öppna vita snöbollar tillhandahållna av en snögubbe.
Tidigare i år när programledarna skulle väljas efterlyste folket programledare som skulle vara representativa, erfarna och språkkunniga. Resultatet blev Mikko Leppilampi och Jaana Pelkonen. Bra val.
Tillbaka till i dag. Semifinalen lottades först. Fem länder, Lettland Österrike Turkiet Slovenien och Andorra, fick wildcard och fick välja sina startnummer. Övriga 23 länder lottades. Klart är då att Bulgarien inleder semifinalen och att Lettland avslutar densamma.

Sedan följde ett pausnummer. En krönika om ur Finland till slut, efter många om och men, lyckades vinna ESC. Krönikan avslutades med orden att när finnarna äntligen tog av sig sina masker och tillät sig vara sig själva vann de.

Efter det lottades startordningen för finalen. Först lottades tre wildcards ut. Snöbollarna innehöll Armenien, Ukraina och Tyskland. Armenien fick välja först. De valde med orden att de förra året inledde semifinalen samt avslutade finalen och att de nu skulle testa sin lycka med att starta nästsist. Ukraina valde sedan startnummer 18 varpå Tyskland valde 16. Senare drogs de övriga 11 finalisterna ur snögubbens genomskinliga påse. Finland startar som nummer 5. Sverige som nummer 12. 24 länder i finalen så nummer 12 lär väl vara precis före pausen då.

Döden går på auktion

Tionde boken jag läst av diplomat, ambassadör, kanslichef hos Carl XVI Gustaf, med mera, med mera Jan Mårtenson. Jag tycker helt enkelt om att läsa om vindrickande livsnjutare som löser gåtor på fritiden. Eller om det är mest dry martini antikhandlare Homan dricker.
Döden går på auktion är utgiven 2005. Den är alltså aktuell. Jag har egentigen beskrivit allt i Mord på Mauritius. Antikhandlare Johan Kristian Homan tittar fortfarande på Simpsons. Att Sverige är ett land med alldeles för högt skattetryck återkommer vid flera ställen i boken. Det är ju naturligtvis bara bisaker i boken ändå.

Bastubad-anden

7 mars 1986 fredag
I dag har jag varit med Tomas. Till mat har vi haft makaroner och köttfärssås. Jag har åkt skidor hemma på gården i dag. I dag har vi badat bastu. I dag i Vägg i vägg badade dom också bastu. Nygammalt har varit sista gången i dag.

Det var sportlovsfredagen det där. Vägg i vägg var en finsksvensk komediserie om radhusgrannar. Minnena från serien är vaga. Jag minns egentligen bara att jag gillade den. Så klart. I den åldern.

Solveig Ternström besökte som sagt Pajala i Solveigs resa i det Norra Riket, och badade bastu. Hon frågade vad det var för bastu, och fick svaret "en vanlig bastu". Så klart. Vad annars?

Det finns ju några varianter. Vi har den moderna varianten, den med elektriskt aggregat. Och så har vi naturligtvis den vedeldade bastun med skorsten. Och så ursprunget, den som sägs vara den riktiga bastun, varianten utan skorsten; rökbastun. Eller på finska; savusauna. Ordet savusauna är lite tautologiaktigt. Det sägs ju att ordet sauna kommer från finska ordet för rök, savu. Att svenskans bastu är en sammandragning av badstuga vet de flesta.

Det sägs att rökbastun är den bästa sorten. Man måste dock veta hur man beter sig med en sån. Vedeldning utan skorsten är inte att leka med. Innan man påbörjar bastubadet ska elden vara släckt och bastun vara väl vädrad. Är den inte det kan det gå riktigt illa. All häkä ska ut. Eller på tornedalsfinska; tiuru. På svenska kolos, huvudsakligen bestående av kolmonoxid.

Det finns ett ord som är mycket speciellt och viktigt för en bastu; löyly. Själva bastuångan. Den behagliga värmen man låter sig omslutas av, eller om man så vill, hettan som bränner till i huden för stunden. Henki. Bastuns ande. Ångan får man givetvis genom att kasta vatten på de heta stenarna med en bastuskopa. Bastuskopan är nästintill obligatorisk på träslöjden i skolan. En bastuskopa ska man kunna göra.

Det finns ett annat ord som också är speciellt: Vihta. Basturuskan för både välbefinnandets och blodcirkulationens skull. Oftast av björklöv. Björklöv sägs ju vara både svett- och vätskedrivande och inflammationshämmande.

Man saknar en bastu när man inte har en. Den är bra till mycket. Den värmer. Den är avkopplande. Musklerna blir avslappnade. Bastun är ett ställe att vara i fred i. Bastun är ett ställe att umgås i. Man till och med sover bättre efter ett bastubad. Framför allt blir man ren i en bastu. I en dusch blir man bara hjälpligt ren. Att bada bastu var en av vår hunds favoritsysselsättningar. Det är inte svårt att förstå. Bastun är överlägsen.

Fler vanliga bastuord: Bastubelysning, elbastu, vedbastu, bastuaggregat, utebastu, bastudörr, bastukultur, bastuöl, bastutävling, bastulave, bastused och så vidare.

Lissää löylyä!

Stjärnklart

6 mars 1985 onsdag
I dag har jag och Henrik sett en lastbil med en stege och en farbror som klättrade upp och bytte glödlampa på en gatlampa.

Det var då det. Nu ser det ut som på bilden. (Eller rättare sagt, det såg ut så för två veckor sen. Alla vet ju att det var månförmörkelse i helgen och att månen är ganska full nu. Venus finns också med)


Det var länge sedan jag skrev något om Övertorneås pajas, den egenmäktige herr Styrman. Jag vill inte kalla någon för pajas men Styrman är avpersonifierad för länge sedan. Han är ett begrepp.

Det senaste som hänt är att han blivit dömd till fängelse, att han överklagat, och att han varit talare vid MUF:s distriktsstämma.

Nu visade jag ju en bild på gatlamporna igen. Det tjatas om dem fortfarande. Inte så mycket i Övertorneå längre, men utanför, som i Luleå till exempel. Det handlar inte om vägbelysning längre. Det är överspelat. Snart är det dessutom ljust dygnet runt igen.

Det handlar ju om att tusentals människor är direkt beroende av Styrman och att han leker med ANDRAS egendomar hur han vill och när han vill. Han kan skylla sina skyhöga nätavgifter på vad han vill, det spelar ingen roll. Han ska inte ens ha möjligheter att ta såna här priser av människor.

Hur det har kunnat bli så här, är det många som undrar. Det här är ju inget nytt precis. Han är monopolist. Han har ingen konkurrens. Hans kunder kan inte välja bort honom. Naturen ur spel. Då blir det så här. Det är inte svårt.

Det Norra Riket

Det är melodifestivaltider. Det betyder att jag måste gå igenom videokassetterna i pottskåpet om jag vill spela in något. Pottskåpet är fullt och kassettraven får inte växa utanför det.

När jag sorterade där inne i pottskåpet hittade jag "Solveigs resa i det Norra Riket". Intressant. Inspelad för några år sedan. Det var jag ju tvungen att se igen.

"Jag tror att det finns ett sammanhang där uppe" Ja det finns det. Det var ett vackert program. Jag gillade det. Har det gjorts något program som heter "Solveigs resa i det Södra Riket"? Nej, det är för normalt att vara där nere. Det pratades om Norrbotten som ett annat land. (Inget fel i det, bara en notering) Titeln anspelar ju också på det. Solveig är i alla fall Solveig Ternström, skådespelerska och nybilven riksdagsledamot för Centerpartiet.

Hon besökte landshövding Marklund. Där det sades att "folk söderut inte fattar vilken betydelse Norrbotten haft för uppbyggnaden av välfärdssamhället i Sverige." Det var här rikedomarna fanns. Och finns.

Sen kom hon till Tornedalen. "Där Nordens starkaste kvinnor finns." Om det ryktet är sant eller falskt vet jag inte, men jag har stött på det många gånger. Råkar jag säga att jag kommer från Övertorneå är det först "wow" och sen är man inte så "liten" längre. Rätt befriande faktiskt. "Tornedalskvinnorna. Starkast i Norden."

Så kom hon till Pajala "Tornedalens hjärta", badade bastu och badade i älven och gjorde annat mysigt. Där konstaterades det att "vi kommer att få se den dagen då folk från städerna börjar flytta hit upp". Det har jag också alltid varit övertygad om.

Och så till Övertorneå. Hon besökte skyddsmantelmadonnan från 1400-talet. Den har jag sett i ett korsord. "Finns i Övertorneå" Svaret var "skyddsmantelmadonna". Eller om det bara var mantelmadonna. Det är väl troligt. (Nej, det var inte ett korsord i Happisbladet) Så hon är känd, madonnan. Hon blev nedspolad av vårfloden 1615 tillsammans med kyrkan och allt, men räddades, och finns nu alltså att se i vår nuvarande kyrka. Den som byggdes på ett berg för att inte vårfloden skulle kunna komma åt den.

Jättefint program. Den kassetten får bli kvar orörd.

Sportlovet 1989

I dag är det första dagen efter sportlovet. Jag har åkt slalom, åkt längdskidor och badat. Det gör jag inte annars på vardagarna för man hinner inte. Det har varit bra väder men i dag, dagen efter, är det jättefint. I går när Vasaloppet gick hade skidåkarna otur. Det fanns nästan ingen snö. Och i Värnersborg var det + 20º. Det är tur att jag bor där det finns snö på vintern. Jag var med Lena nästan hela sportlovet. På måndag, tisdag och onsdag var det gratis bad i badhuset. Jag och Lena var där på tisdagen. Annars har vi varit i slalombacken. Och åkt skidor. Jag tycker att mitt sportlov var roligt. Det har det varit varje år.
Skrivet i skolan 6 mars 1989

1989 vann Jan Ottosson sin första av fyra Vasaloppssegrar. 1989 var ett snöfattigt år. 1990 var Vasaloppet till och med inställt.

I dag vann Oskar Svärd sin tredje Vasaloppsseger. Vilken sportdag det var varit. Först femmilen från VM i Sapporo (Soppero), sen Vasaloppet, sen reprisen av Andra chansen, och nyss avslutades inomhus-EM i friidrott från Birmingham. Norge och Finland gjorde lyckade skid-VM och Sverige gjorde ett lyckat inomhus-EM. Höjdhoppsfinalen var kul att se. Och så har det varit både alpint och skidskytte på TV också, men det glömde jag tyvärr bort bland allt annat. Vackert väder har det också varit i dag. Vintersportsäsongen är för bra.

Månen

Månförmörkelsen har börjat. Fantastiskt. Man får tacka gudarna för klart väder. Jag har lyckan att kunna se den från balkongen.

Val av motståndare

"Att åka upp till Luleå är inte så lätt."
Ingen valde Luleå. Ingen ville ha Luleå så det blev Linköping. Alla pratade resor. Övik pratade också resor. Nej, usch, fy vad jobbigt att åka till Luleå. Ibland kallas matcher mellan Luleå och MODO för derbyn. Det är bara löjligt. Luleå har alltid dessa avstånd. Luleå blev alltså ratad tre gånger. Lener sa "respect for the team" och så vidare. Det är säkert så, men det lät som "respect for the avstånd".

Decentralisering nu! Stockholm, Göteborg och Malmö missade ju slutspel så vi kanske är en bit på vägen. Och Skellefteå kom igen!

Ikimuistoisimmat esiintymisasut

Hur ska man översätta det där då? Oförglömliga uppträdeskläder. Scenkläder som är värda att minnas. Finnarna har valt de tre mest minnesvärda dräkterna under de 51 år som ESC har funnits. Systrarna Virpi och Katja Kätkä i duon CatCat tog sig till topptrelistan. I Dublin på valborgsmässoafton 1994 uppträdde de i nåt pyjamas- eller underklädsliknande plagg med korta byxben och lång svart kappa till det. Eller om det var morgonrock. De kom på 22:a plats av 25, men låten Bye Bye Baby var bättre än så.

De roliga är att systrarna Kätkä kommer ifrån Ylitornio, eller som sagt, Övertorneå på svenska. Jag har sett CatCat. De uppträdde på Tornedalsmässan i maj 1994. Lokal: Isladan Tornedalium i Övertorneå. (ja på svenska sidan) Där var jag så klart och såg CatCat. De är bra. Jag har en skiva med dem. Bara en, men ändock.

Så här stod det i Norrbottens-Kuriren helt nyligen: "Vårdcentralerna i Övertorneå och Ylitorneå inleder ett samarbete med finska Pellos vårdcentral." Vad är det för språk? Det heter Övertorneå eller Ylitornio. Ingen anledning att blanda.

Ni inser det stora? Bland allt tokigt i ESC, och det är inte lite, placerar sig CatCat från finska Övertorneå på plats tre! Slagna endast av ABBA och Lordi i kläd(o)smak. De är stort!

Här kan man läsa om staden i centrum: Övertorneå/Ylitornio. Fina bilder och intressanta fakta. Jag gillar kartan på framsidan!

Höjdpunkter i livet för en åttaåring

VCR

... 0:24.02, Jaana: "hyvä yleisö, tässä tulee Lovex!"... tre minuter Lovex... stop, fast-forward... 1:34.40, play... Heikki: "toivottakaa tervetulleeksi Lovex!"... tre minuter Lovex... stop, rewind, stop, 1:34.40, play... Heikki... tre minuter Lovex... stop... rewind...


Jag tror att det är första gången jag, under en längre tid, bara haft en och samma artist i playlistan. Ingen strölåt av annan artist jag lagt till för omväxlings skull. Bara Lovex, och HELA albumet. Utan att plocka bort någon låt. Det är också ovanligt. Så här på sena kvällarna/nätterna är Remorse skön att lyssna på... till exempel.

Att något kan vara så jämnt

Tre solbelysta tallar till Skellefteå i kväll. Roligt!

Två solbelysta tallar till Luleå i kväll. Mycket roligt!

Och en pinne till Frölunda.

Kortfattat men uttrycksfullt

28 februari 1985 torsdag
I dag har jag sett en grävskopa.

Lovex

Jag måste göra mer reklam för Lovex. Jag har lyssnat på deras skiva Divine Insanity hela helgen. Den är hur bra som helst. Särskilt "Anyone, Anymore", "Wounds" och "How the mighty fall". Sångaren är jättebra, melodierna är härliga, gitarrerna är sköna. Helheten är njutningsmedel. Jag är såld på Lovex. Bra finsk musik.

Var håller den bra svenska musiken hus? Inte i Sverige i alla fall verkar det som. Kanske borde efterlysa bra svensk musik?

Skid-VM 1989

17 februari 1989 fredag
I dag har VM i längdåkning i Lahti börjat. Jag var tvungen att skynda mig hem från skolan för att inte missa så mycket av VM. VM började 12:55 och jag slutade 13:00.
I dag vann Marja-Liisa Kirvesniemi före Pirkko Määttä och Marjo Matikainen på 10 km klassisk stil. I morgon är det 30 km herrar. Gunde Svan är inte med för han är förkyld. Men på måndag är han med. Hoppas han vinner då. Då åker herrarna 15 km fri stil.

Gunde Svan vann faktiskt, som jag hoppades, 15 km fri stil. Det blev trippel Sverige. Torgny Mogren silver och Lars Håland brons. Gunde vann även 50 km fri stil, och Sverige vann herrstafetten.
Finland tog två tripplar, ovanstående 10 km och 15 km klassiskt. (Matikainen, Kirvesniemi, Määttä) Damstafetten vann de också.

I onsdags började ju VM i Sapporo. Jimmy, en av mina läsare, påpekade i sin blogg att Sapporo låter nästan som Soppero.
Steget mellan Sapporo och Soppero kan inte vara långt. Inte mer än två vokaler i namnet och två miljoner i folkmängd. I Soppero bor ju en massa renar, och ren på finska är ju poro. Sap-poro.

Jag måste ju få skoja om samebyar. Jag är ju tornedaling. En etnisk minoritet till en annan etnisk minoritet. Jag kommer att heja lite extra på Sami Jauhojärvi, som kommer ifrån Ylitornio. Ylitornio som heter Övertorneå på svenska. Sami Jauhojärvi kommer alltså från "andra sidan älven".

Snö!

Det var mycket lössnö i Övertorneå. Härlig lätt fluffsnö. Jag lärde mig ett nytt ord nu när jag senast var där. Ett tornedalsfinskt ord. Upukka. Ordet verkar dock inte användas i finskan i Övertorneå. Upukka är ett ord som existerar norr (nordväst) om Övertorneå, och betyder "djup lössnö". Så djup lössnö att rävar inte kan ta sig fram längre. Visst är upukka ett bra ord? Användbart. Så här års.

I Finland däremot, verkar upukka ha andra betydelser. Men det är inget vanligt ord. Någon som har något att tillägga? Det viktiga var i alla fall att det finns ett ord för "djup lössnö", nämligen upukka.

Läggdags ovanligt tidigt

Skid-VM 1987

17 februari tisdag
I dag har jag stannat hemma från skolan för att jag är sjuk. Jag är förkyld. Jag har tittat på VM i Oberstdorf. I dag var det stafett för herrar. Sverige vann före Sovjet och Norge. Erik Östlund, Gunde Svan, Thomas Wassberg och Torgny Mogren.

18 februari onsdag
I dag är jag också sjuk. Jag har suttit i fåtöljen i vardagsrummet och tittat på VM och druckit hett honungsvatten. I dag var det stafett för damer. Sverige blev trea. Efter Sovjet och Norge.

19 februari torsdag
I dag är jag frisk.

Medaljer med bara längdåkningen:

1. Sverige 3 2 3
2. Italien 2 - -
3. Sovjetu. 1 3 2
4. Finland 1 2 -
5. Norge 1 1 2
6. Schweiz - - 1

(Sverige vann medaljligan även inklusive backhoppning och nordisk kombination, före Norge på andra plats och Finland på tredje)

Övertorneå 18 februari 2007

Hanna och Lovex

I stället för att se Idol-Markus har jag tittat på den finska uttagningen till Eurovision Song Contest i kväll. Där en annan Idol vann: Hanna Pakarinen från Villmanstrand. Hon vann första säsongen av finska Idol 2004. Leave Me Alone heter låten som blir Finlands bidrag i ESC 2007. Det är en mycket bra rocklåt. Finnarna har verkligen ryckt upp sig i såna här sammanhang. En annan låt som är värd att nämna är den som kom på tredje plats: Anyone, Anymore av Tammerforsrockarna i gruppen Lovex. Lägg det på minnet!

... och efter att ha tittat på tredje delfinalen av Melodifestivalen är det bara att konstatera att finnarna just nu ligger före Sverige...

Vad händer här?

Bygdens son/Idol ska spela. Jag tog en tur med sparken för att kolla läget. Bilden är tagen vid tretiden på eftermiddagen.
Efter en sväng på ICA och lite mer sparkande, var jag tillbaka för att kolla läget en gång till. Då var det folk kan jag säga. Mycket folk. Köerna var långa. Mycket långa.
Att många hade rest en bit för att se Markus märkte jag på minst två sätt. För det första, ungarna som köpte godis på ICA hade dialekter som definitivt inte kunde härledas till någon del av Tornedalen. För det andra, under min sparktur blev jag stoppad av bilister som ville veta var sporthallen låg.
Det är stort det här. Senaste (större) sporthallsspelningen jag kan minnas är när Alla Pugatjova (Eurovision Song Contest 1997) gästade Övertorneå för ett tjugotal år sedan.

Sparkstöttingen. Det här är ett praktiskt och roligt fordon i Övertorneå. Gatorna i Övertorneå är varken sandade eller grusade. Det går alltså alldeles utmärkt att sparka. Avstånden i Övertorneå är perfekta för sparkåkning. Att ta sparken till affären när man ska handla är perfekt. Det kan gå ganska fort med en spark i Övertorneå, höjdskillnadernas by. I fredags kväll kom jag på mig själv med att leta efter handbromsen i nedförsbackarna. Det är ingen cykel det här. Det är bara att släppa på, men det kan gå fort.

Idel tävlingar!

Alla hjärtans dag. Den här dagen förra året fick Sverige sina första medaljer i Turin-OS. Det blev två medaljer. Guld båda två. En fin dag. Solen sken och Sverige vann både herrarnas och damernas lagsprint. Början på ett underbart härligt OS. Jag blir nostalgisk när jag tänker på Turin-OS. Det var fantastiskt. För att göra saknaden lättare är vi inne i februaris VM-veckor. VM i Åre och skidskytte-VM från Italien.

Bland alla vintersporter jag älskar tror jag att jag gillar skidskytte bäst. Skidskytte-VM avslutades ju i söndags med att Michael Greis vann 15 km masstart. Han som är född samma dag som jag, och som tog Turin-OS allra första guldmedalj lördagen den 11 februari. Det svenska laget vann guldet i den roligaste av alla roliga grenar: Mixstafett!

För vissa kommuner går det väldigt bra. Som Härjedalen (ACO, Nike Bent) och som Storuman (Anja, Byggmark, Björn Ferry). Kommuner som alltså är i Övertorneås storlek befolkningsmässigt. Övertorneå har ju också varit bra på att vinna den senaste tiden. Så flytta inte ifrån småkommuner! Det är där man blir bäst! Slalombacken inpå knuten.

Bäst, eller snarare extremast. Är det någon mer än jag som har fått känslan av att Övertorneå antingen kammar hem en fin första plats, eller hamnar längst ner på någon mindre smickrande lista? Till och med i bokstavsordning måste Övertorneå vara extremast.

Övertorneå har minst andel helt självförsörjda i hela landet; 22 %. Högst andel helt självförsörjda har Solna; 41 %. Det går ju så klart inte att jämföra kommuner så här eftersom till exempel varenda person med barn faller bort pga barnbidrag, men det är ju listor och siffror ändå. Och Övertorneå är extremast. Det roligaste i den där statistiken var att Övertorneå är en av endast två kommuner av 290 där kvinnor har en högre procent av nettoinkomsten bestående av löne- och näringsinkomst och kapitalinkomst än män. Extremt. (Den andra kommunen är Pajala.)

Och så har en "färsk undersökning" visat att Övertorneå har det sämsta företagsklimatet i länet. Okej, bara extremast i länet den här gången, men det är ju nog illa. Jag är övertygad om att folket i "en av landets rikaste kommuner" löser det där. Allt är tävlingar.

Kusiner på besök

Rovas affär

I går fick vi läsa fjärde och sista delen i NSD:s artikelserie Dokument Ekfors.

Utdrag:
"Första världskriget rasar. Det råder brist på ljus och fotogen. Grosshandlaren Johan Elis Rova är en av fem män som tar initiativ till att bygga en kraftstation i byn Ekfors för att förse Övertorneå och Hietaniemi med el. Det blir starten för Ekfors kraft. Bolaget bildas formellt i februari 1917."

Grosshandlare Johan Elis Rova, kallad Janne, är min morfars kusin. Hilda Hammarströms fotografi av Rovas affär i Nedre Kuivakangas där min morfars bror Samuel var anställd i 43 år, har jag använt en gång förut. Janne Rovas far och min morfars mor var syskon och kom från gården Huhtasaari i Övre Kuivakangas. De var många syskon. Släkten Huhtasaari är enormt stor. Min morfars morföräldrar hade ungefär 70 barnbarn. (Föreställ er att ni har 70 barnbarn!) När Huhtasaari hade släktträff under marknadslördagen i juli 1995 skrev NSD: "Rena massmönstringen blev det när tornedalssläkten Huhtasaari samlades i Övertorneå."

Johan Elis Rova är mormors far till Petra Östergren, som väckt en del debatt med sin bok Porr, horor och feminister.



Fred Flinta i sin Flintabil. Den här roliga leksaken från BRIO är köpt på Rovas affär i början av 60-talet. (Då familjen Flinta blev populär.) Jag tror att det var som julklapp till mina åkeri- och taxiägande farföräldrar.

7 februari 1986 fredag

Vi hade inte någon roliga timmen i skolan i dag. Vi fick städa bänkarna i stället.
I skolan har vi haft gröt till mat, och hemma har vi haft ris och kött. Vi har badat bastu. Jag har varit med Tomas efter skolan.

Lax / lohi

Årets isdjur kom på sin plats i Stadsparken i slutet av januari. Senare än vanligt. Det har varit för varmt. Nu är det tillräckligt kallt. Med råge. Minus 29 grader i skrivandets stund.

Årets djur är en lax. Visst är den fin? Den har rutschkana på ryggen.

Jag hade för slitna jeans på mig, annars hade jag testat kanan.

"Var rädd om det bästa du har. Använd hjälm!" Tror ni de tänker på det? De som hamnar här efter att krogen stängts 03:00.

5 februari 1985 tisdag

I dag har jag åkt skridskor.
Jag och mamma och M och R (grannar) har varit på folkhögskolan och tittat på när Ann-Kristin Hedmark har sjungit.
Och nu när jag skriver dagboken tittar jag på TV. Konståkning.

Det här är en av få episoder ur mina dagböcker från 1985 och 1986 som jag faktiskt minns. Vi satt på folkhögskolan och lyssnade på en konsert med Ann-Kristin Hedmark. På första raden satt vi. Jag tyckte ljudet var så högt att jag satt med fingrarna i öronen hela tiden. Under pausen kom en av killarna i bandet fram till mig, och jag tror Ann-Kristin också gjorde det. De frågade om jag tyckte att det var för högt. Ja jag tycker det är högt, svarade jag. Då ska vi sänka, sa de. Det gjorde de. Jag tyckte om konserten och bandet. De var vänliga.

Jag har blivit påmind. Många gånger. "Visst kommer du ihåg när du satt med fingrarna i öronen?"

27 januari 1989 fredag

I dag har vi haft klassfest. Alla var där utom två. P:s pappa och J:s mamma var vakter.
Pappa skjutsade mig dit. Han kom hem från Pajala fem i sex. Det var tur, för klockan sex började det.
Vi började med tävlingar och lekar nere i skrivsalen. Vi hade många lekar. Jag tror att det bara var tävlingar. Vi hade ju indelat oss i grupper. Varje grupp hittade på en sak vi skulle göra. I den första tävlingen vi hade skulle man ha en apelsin i halsen och ge den till en annan. I den var jag med i. Det var inte så svårt som jag trodde. I min grupp hittade vi på att man ska rulla en apelsin runt på golvet med hjälp av en penna.
Efter lekarna var vi uppe i klassrummet. Jag hade med mig chips och Coca-Cola. Vi hade tjuvar också. Någon hade tagit N:s godis. När N och A letade efter godisen märkte de att två fönster i nedersta korridoren var öppna. Under fönstren fanns godispapper och fotspår. Det var konstigt att jag och S inte hade sett något för vi var där uppe flera gånger. Jag tyckte klassfesten var roligare än de andra vi har haft.

Julklappar

4 böcker

2 basebollar (Det gör jätteont att tappa dem på tårna)

Ett presentkort på Åhléns

Almanacka med äldre kartor

Chokladlåda (Det var den exklusiva lådan som var presenten, inte så mycket innehållet. Rikard vet att jag älskar kartor)

En fitnessboll (Ej med på bilden eftersom den är så stor och är kvar i byn)

Kartor, bollar och böcker; my life. Jag är nöjd.

Pelle Lindbergh

Bok: Pelle Lindbergh - Bakom den vita masken
Författare: Thomas Tynander

När jag var liten kände jag Pelle Lindbergh som "han som blev vald till världens bästa målvakt och dog i en trafikolycka kort därefter". Det var 1985. Han var bara 26 år. Den händelsen minns jag inte, och jag hann heller aldrig se honom spela hockey. Eller så var jag för liten för att minnas det. Men man hörde ofta talas om honom. TV-bilderna från NHL-galan då han fick ta emot Vezina Trophy som NHL:s bästa målvakt fick man se några gånger. Det var i stort sett det jag visste om Pelle Lindbergh när jag var liten.

Nu har jag läst boken och vet mer. Man slås av att författaren måste ha gjort enormt mycket research! Ett stort välgjort arbete.
Förutom det oerhört tragiska i Lindberghs död, är det en HEL bok om hockey att bara frossa i. Underbart! Mycket NHL-liv, och mycket hockeyhistoria! Mumsigt, om jag får säga så.

Pelle Lindbergh, född på Söder 1959. Äkta hammarbyare redan från födseln. Ganska liten, 174 cm. Begåvad med en sällsynt bra reaktionsförmåga. Snabba reflexer var ett av hans kännetecken som målvakt. Exceptionellt social. Ordet jaunty passar bra: pigg, käck och lustig. Älskade motorfordon, och (tyvärr) höga farter.

Han dog i november 1985 efter att ha kört sin mycket svårstyrda Porsche i en mur. Onykter och i alldeles för hög fart.
Man får känslan av att det delvis var den trimmade nyckfulla lilla Porschen som dödade honom. Pelle satte sin vän racerföraren med egen Porscheverkstad att köra hem bilen från fabriken i Stuttgart, trots att han själv var en erfaren bilförare med som sagt, snabba reflexer. Han visste att han först skulle behöva lära sig att köra bilen.
Hade Pelles familj varit amerikansk hade de säkert stämt tillverkaren, men sånt håller ju vi svenskar inte på med.
För det andra får man känslan av att det var den amerikanska attityden till bilkörning och alkohol som dödade honom. USA hade (har?) ett sjukt och snedvridet rättssystem, och var långt efter Sverige i alkoholpolitik. Man kan hoppas att det har hänt en del på den fronten i USA under de dryga tjugo år som gått. Det var helt normalt att sätta sig i bilen efter några öl. Det fanns inga alternativ. Som svensk med en helt annan inställning till onykter bilkörning, var det ändå inget Pelle brukade göra. Det var ett engångsmisstag.

Intressanta fakta:

1. Pelle var den första målvakten som började ha vattenflaska på nättaket. (Han hade problem med uttorkning)
2. Det var Vicki Benckert, en av mina melodifestivalfavoriter, som sjöng på Pelles begravning.
3. 1985 blev Pelle uttagen till First All-Star Team, som första målvakt från Europa, och som andra svensk någonsin. Endast Börje Salming hade lyckats tidigare.
4. Jag har jämfört den här helt nya boken om Pelle med Börje Salmings bok Blod, svett och hockey från 1992. Båda böcker har ett avsnitt om hur de hamnat på kant med Leif Boork.
5. Pelle spelade ju i Philadelphia Flyers. På hans tid var det ett någorlunda städat lag, men på 70-talet var det värsta sortens slaktarlag. I Salmings bok beskrivs det i kapitlet "Blod, svett och dårar". Det fanns något som kallades "Philly flu". Spelare i motståndarlagen blev låtsassjuka när match mot Flyers närmade sig. (Philadelphia tog hem två raka Stanley Cup under sin slaktarperiod.)
6. Efter Lindberghs död inrättade Philadelphia Flyers ett "Pelle Lindbergh Memorial". Ett pris som årligen ska gå till den spelare i laget som utvecklats bäst under säsongen. (Most improved player) Den första som fick det priset, säsongen 93/94, var Luleås egen Mikael Renberg!

Det känns inte som läge att klaga över något, men om jag ändå får ha två synpunkter?

1. Jag har för lätt för att reta mig på saker som "ett rack". (Huh, det tog emot att skriva.) Men det är bara småsaker i en bok med ett så allvarligt och vackert innehåll, och det är knappast för språkets skull man läser en bok om hockey, så det är helt förlåtligt.
2. Det är en väldig mängd namn författaren har fått till. Och inget register finns! Följdaktligen har jag fått göra ett register själv.

Vinterpromenad

Under trettonhelgen tog jag en promenad längs strandvägen i Övertorneå. Det hade snöat relativt mycket. Ni kan ju gissa vem som var ute och körde sin helikopter medan jag var ute och promenerade! (Rätt svar baklänges: Namryts. Inga fotobevis)

Ekobadet. Jag och kusinen var där så gott som varje dag under några sommarlov. Praktiskt eftersom vi bodde så nära. De dagarna det regnade sprang vi in och ut från bastun för att värma oss. Den där ormen, eller vad det är för något, ser nog inte så mycket. Men det har regnat efter det att jag tog bilderna, så ormen kan nog titta på den rosa elefanten igen.

Bilderna ligger i följd. Går man en bit från Ekobadet kommer man till campingens reception.

Och så går man en bit längre, och ser en lada på holmen Littiäinen.

En vanlig syn i Övertorneå. Kalott- och midnattssolsberget Aavasaksa i Finland. På Världsarvslistan finns det också, som en av mätpunkterna i Struves meridianbåge.

Hemma på gatan igen. Jag vill åter igen uppmärksamma lamporna! Notera även snögubben ovanför postlådorna.

Mord på Mauritius

Den nionde deckaren av Jan Mårtenson som jag läst. Den sjunde med antikhandlaren Johan Kristian Homan som huvudperson. De flesta Homan-deckare jag läst tidigare är från 70-talet. Det här är en ganska ny bok. Från 2000. Det märker man på att Homan tittar på Simpsons nu för tiden. Han tycker att Bart Simpson påminner om bröderna Marx. "Galna anarkister som bröt mot borgerskapets alla regler och konventioner."

Jan Mårtenson är en favoritavkopplingsförfattare. Han är alltid på spännande platser. Den här gången i lågskattelandet Mauritius alltså. Jag skönjar en propaganda för skattesänkning i Sverige. Ämnet skatt återkommer ganska många gånger. Till exempel: "Är ni fortfarande världsmästare i Sverige? Världens högsta skatter i världens kallaste och snöigaste land. Dubbla orättvisor." Skatten kan måhända vara orättvis, men jag kan inte hålla med om snön. På vintern är snö är en ynnestbetygelse från ovan, som vi nu har brist på i det här landet.

Och så hade Pajala äran att få vara med på ett hörn.

- Får jag föreslå en Pajala Sunrise?
- Pajala Sunrise?
- Jag som trodde det var din favorit. Hemkört med en skiva falukorv på glaskanten istället för apelsin eller citron.
- Det låter trendigt, men jag tar hellre en kall öl.

Dags att plocka bort den här

Toppen var speciell på årets gran. En naturlig toppstjärna.