Vår julfest

Söndagen efter nyår hade vi julfest. På lördagen kom vi klockan tio till skolan för att göra färdigt till festen. Och på söndagen kom vi också klockan tio för att lära oss några lekar som vi skulle leka på festen.
Klockan fyra började festen. Vi sjöngo först Det är en ros utsprungen och Var kristtrogen. Sedan läste Märtha Snäll om Jesu födelse. Vi sjöngo igen några sånger, till exempel Julvisa. Efter sången började vi långdansen och sjöngo Hej hopp nu har vi jul här igen. Julgranen stod i mitten av salen. Sedan bjöd man oss på kaffe. Fortsättningsskolebarnen lekte Väva vadmal. Sedan började vi klä oss till Ljusa stjärnan. När vi hade klätt oss gick Herodes tjänare in. Vi sjöngo Staffansvisan, och sedan öppnade tjänaren dörren för Herodes. Sedan gingo stjärngossarna in och ställde sig i en rad. Därefter kom stjärnan och de vise männen in. Efter Ljusa stjärnan läste läraren sagan Kejsarens nya kläder. Det fanns en kejsare för länge sedan. Han tyckte bara om vackra kläder. En dag kom två bedragare till staden och sade att de kunde väva de vackraste kläder. De voro osynliga kläder, sade de. De begärde av kejsaren guld och silke, men de satte allt det i sina fickor. En dag sade kejsaren till ministern: "Gå och se om kläderna äro färdiga". Ministern gick, men han kunde inte se något. Men han började berömma tyget för att inte anses dum, och o vad det var grant! Med de andra ministrarna gick det på samma sätt, och även med kejsaren själv. Så kom den dag då kejsaren skulle ta kläderna på sig. De två bedragarna satte liksom kläder på honom, fast de ingenting hade. Kejsaren gick ut och visade sig för folket, hur vackert han var klädd, fast han var naken. Då sade ett litet barn: "Han är ju naken, han har inga kläder på sig." Sedan började alla människor säga likadant. "Han är ju naken."
Därefter läste Anna Snäll två dikter, Ödemarkens jul och Julkvällen. Sedan tog vi alla i en ring, och läraren gav påsar åt oss, och därinne fanns det gotter. Sist tackade vi läraren och lärarinnan vackert. Den här julfesten har varit den roligaste.
/ Edla januari 1930