Sensationellt

NSD
SVT

Verkligen häftigt.

Bloggpaus

Det finns mycket jag vill skriva om. Jag har flera planerade inlägg, bland annat om gradmätningarna. (Jag har börjat "ta punkterna".) Men det blir sen. Jag gör bloggpaus nu. Återkommer någon gång under året som kommer. God jul!

I tonernas värld

I tonernas värld. Av Titt Fasmer Dahl (en norsk författarinna, så det blir en pinne i "rätt" kolumn för min procenträkning.) Från 1947. Om tre kompositörers barndom och liv: Bach, Beethoven och Schuberts. Boken riktar sig till äldre barn. Med andra ord: Perfekt för mig! "En sonat är ett större musikstycke, skrivet för enbart piano eller för något annat instrument och piano, och uppbyggt enligt bestämda regler." "...och så kom den berömda Forell-kvintetten till. En kvintett är ett musikverk för fem instrument." Förklaringar till allt. Och så tecknade bilder. Det finns en massa intressantheter i boken. Om Beethovens nionde symfoni, EU:s "nationalsång" alltså: "Med missa solemnis och den nionde symfonin, som han samtidigt arbetade på, vill Beethoven säga oss att han tror på en allsmäktig Gud som styr människornas liv."


När biblioteket i Övertorneå rensade ut böcker en gång för cirka 20 år sedan, tog jag bland annat den här boken.





I tonernas värld var jag också i torsdags när jag var i Kulturens hus och lyssnade på Norrbottens kammarorkester med Christian Svarfvar som violinsolist. Klassisk musik i två timmar. Mendelssohns violinkonsert från 1844 och Beethovens sjunde symfoni. Det var verkligen bra! (Det är märkesår även för Mendelssohn i år. Han föddes 1809.)

Ännu mera bio

Det är helt uppenbart bara jag som håller på.


Jag hade tänkt sluta tävla redan före den här tävlingen. Men då kom en tävling om Corioliseffekten. Den effekten är så himla häftig. Så jag tävlade. Nu slutar jag tävla igen. Jag måste hinna gå på bio. Men det är så roliga tävlingar.

Dödergök

35 % av de skönlitterära böckerna jag läser är skrivna av kvinnor. Räknar jag in all facklitteratur blir andelen kvinnor hemskt tråkigt låg. Jag skulle vilja spotta upp den siffran. Så det var ju bra att jag råkade ramla över den här boken.


Katarina Wennstam gör ju ett beundransvärt jobb med sitt samhällsengagemang. Hon kommer att upplysa och banka vett i många människor framöver.

Dödergök är en spänningsroman med allvarligt tema; mäns våld mot kvinnor och fördomar. Ett stort arbete, en okej bok, men lite för mycket faktabok för att vara roman.

Tre men:
1) Ordet "liksom" förekommer ständigt och jämt. Tyvärr störande ofta.

2) Bokens miljö är tråk-Sverige, där villaägare har likadana plastutemöbler i trädgårdarna. Tråk-Sverige får jag del av när jag promenerar i Luleå och tittar in i villor och lägenheter och ser att alla, trots att vi lever i en värld av utbud och mångfald, har likadan taklampa i köket. Det räcker. Jag behöver inte läsa om det också. (Eller som det skulle heta på bokens språk: Jag behöver inte läsa om det också liksom.)

3) Det verkar som att det blivit lag på att spänningsromaner måste innehålla stressade föräldrar som slits mellan jobb och hem. Flera olika författare, samma innehåll. Jag må vara ytlig men jag läser hellre deckare med ensamma lallare som Homan eller Friberg.

Men Wennstam är bra!

SD-intelligensen flödar vidare

Från tisdagens Haparandablad.

De vill bara "sitt land väl". Det tror jag faktiskt är sant. Det är inte där problemet sitter. Problemet är att de själva inte fattar att de är rasister.

Politiken de för (i den mån de har någon politik) är grundad på rädsla och fördomsfullhet, och är kraftigt förenklad. Det är bara korkat att gå på det. SD är rasistiskt, absolut.

Svenskan i insändaren är ganska kass. Jag tror att SD:arna, som ju är så rysligt måna om att bevara Sveriges traditioner, skulle behöva undervisning i Modersmålet.

TV-tips

På SVT2 klockan 20.00 ska jag se. Von Koenigsegg, tornedaling till hälften.

Mannen från S:t Petersburg

Den här är utgiven 1982, och från mammas bokhylla.
Det är juni 1914. Första världskriget är på väg att bryta ut. England har bråttom att hitta allierade och vänder sig till Ryssland. En ung rysk amiral kommer till England för att förhandla. Men hack i häl har han en mördare som ska se till att det inte blir några överenskommelser mellan Ryssland och England. Spännande värre!
Politik, engelsk societet, rysk aristokrati och en ung radikal flickas uppvaknande med suffragettrörelsen.

"I Sibirien hade han fått lära sig den yttersta sanningen om förtryck: att det fungerar genom att vända dess offer mot varandra i stället för mot förtryckarna."

Ibland är jag stolt över Sverige

Som när 70 %, en klar majoritet!, av ledamöterna i kyrkomötet röstade ja till att även homosexuella ska kunna ingå äktenskap. Som första stora kyrka! Sverige är ett föregångsland när det gäller såna här goda saker. Fler kyrkor lär följa Sveriges exempel. Människors likaberättigande ska ju gälla.

Någon som vet hur sverigedemokraterna röstade?

Dumheter i klass med Mrs. Duck

Jag har lyssnat på sverigedemokraterna. Det är så eländigt att man knappt tror det är sant. Nog trodde jag att SD var partiet för de mindre begåvade, men det visar sig vara ännu mer efterblivet än jag trodde.

Nivån på deras diskussioner är otroligt låg. På agendan finns nationalsången, aborter och dödsstraff. Energifrågan berörs, men avslutas innan den ens kommit igång. Deras kunskapsnivåer räcker helt enkelt inte till. "Vindkraften förstör vår natur med en massa torn" hinner någon i alla fall få sagt.

Deras språk är inte heller utvecklat. De vill att kvinnor (svenska) ska skaffa fler barn, men inte "abnormt" många barn. (Hur många barn är abnormt många?) Någon för fram ett förslag om "barnpeng" för att få kvinnor att föda mer. Någon annan kommer med invändningen om att förslaget kan slå fel, det kan ju även gynna invandrarkvinnor, de med abnormt många barn, eller familjer från mellanöstern.

"Vi föder för få barn för att upprätthålla vårt folk"
"Under 2,1 barn per kvinna innebär vår förgörelse"

Att jordens befolkning växer och växer har de totalt missat.

"Det är slappheten i samhället som gjort att det är så lätt att göra abort."
Självklart är det en medelålders karl som tycker att det är för lätt att göra abort.
"Alla former av abort är oacceptabla." "Abort är mord."

Sedan börjar de debattera dödsstraff. Efter långa diskussioner tar de beslutet att de INTE vill ha dödsstraff med i partiprogrammet. Flera i församlingen reser sig upp och hyllar beslutet. Övriga Sverige gjorde det för 100 år sedan.

Det är som om ett gäng barn klätt ut sig i slips och kavaj och leker vuxna. Det är bara det att de faktiskt ÄR vuxna. Ett gäng fullvuxna män (kvinnor syns inte till) som beter sig som småpojkar med mindervärdeskomplex. Och det finns människor röstar på deras parti!?

Jag fattar ingenting.