Det är populärt bland cyklister och andra motionärer att cykla upp för Aavasaksa. Det är ingenting för mig. Det är inget jag ger mig på. (Ibland är jag medveten om mina begränsningar, ibland är jag det inte. Se fyra inlägg ned.) I stället tar jag mig an Hiirivaara. Det är lagom för mig. Det är hyfsat brant en hyfsad lång sträcka.
Man kan ju vända vid Hanhinvittikko fäbod, om man vill. Det är korpisvägen det handlar om. Det är en bra backe att cykla på. Just nu är vägen vägarbetsområde dock. Men å andra sidan är det ju inte mycket skillnad på vägarbetsväg och vanlig Norrlandsväg.
På Hanhinvittiko fäbod kan man titta på fjällkor, höns och får. Det finns fina bilder att titta på här. Jag är ju inte expert på såna djur, så därför har jag två frågor.
Fråga 1: Hur bra hörsel har kor? De har en koskälla runt halsen. Som ett halssmycke. Jo, jättefint. Men den låter! Tänk att ha en sån runt nacken som skär och skaver i öronen det minsta man rör sig! Är det inte djurplågeri?
Fråga 2: Vem har designat fårens örhängen? (Ja, korna har dem också.) Ingen vill bära såna där gula örhängen. Det är jag lika säker på som att fåren inte har valt dem själva. Det är någon utan känsla för stil och smak som valt dem. Lite får man faktiskt tänka på att det ska vara snyggt också.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar