Skogarnas folk

Berättelser från Tornedalen av Emil Mäkipiha (1919-1989) från Jänkisjärvi. Emil Mäkipiha var en man med stor naturkännedom, och med stort intresse för människor och deras hårda slavarbete i skogen och med flottningen.

Jag har alltså läst den första av de tre böckerna vi köpte på Matarengi marknad. Mäkipiha har nedtecknat historier från de första årtiondena av 1900-talet, som i sin tur Bengt Matti har bearbetat. Det är skogen och vattnet och människorna. Det är 110 sidor jätkät och deras hårda liv, om hur hårt ett samhälle i ojämlikhet är. Om det livsfarliga arbete människorna tvingades till, i utbyte mot nästan ingen lön alls.

Bilden är ur min mammas mosters fotoalbum. Ett gäng flottande tornedalingar någonstans utanför Pajala med sina båtshakar, eller keksi som den också kallas.

Boken innehåller också en massa härliga namn på berg, sjöar och bäckar. Och lite skomakeri, höbärgning, fiske och vidjor.

Mitt namn

"Vilkko var skomakare och hade sytt ett par kortskaftade läderstövlar åt Bergdal och skulle enligt överenskommelse under återfärden lämna dem till Uumaagården."

"Framme vid Uumaaberget fortsatte Vilkko direkt till Kuurajärvi."

Min farfar är född på Uumaagården. (Ruokojärvi by Raukola hemman) Uumaa ligger precis innan man kommer till Ruokojärvi från Övertorneå. Min pappa, min mamma, min morfar och min farmor är alla födda i Kuivakangas. Jag har blivit matad och vattnad med Kuivakangas i hela mitt liv, till viss del bokstavligt. Jag kan inte lika mycket om min farfars hemtrakt, den trakt boken skildrar. Jag var ju på resa med pappa i går. Byarna vi var i kan delas in i två grupper: Byar längs Ohtanajärvivägen och byar längs Korpilombolovägen. De förstnämnda byarna ligger så vackert till. Men Korpilombolovägen: Skog. Skog med stort S.

Myr utanför Jänkisjärvi.

Det fanns mycket vackert att fotografera i går. Jag ville ha en bild från Ruokojärvi också. Det bästa jag hittade var det här. Känslan jag fick av boken, samma känsla fick jag efter Korpisvägen.

Två citat till ur boken:

"Forsen var vida känd för den rikliga förekomsten av storharr och sik, som dock försvann i samband med kraftverksbygget. Ekfors Kraft AB har inte tagit ansvar för detta. Ädelfisken försvann för byarna som så väl skulle ha behövt den under svältåren."
"Många välvalda och hetsiga ord har yttrats mellan Styrman och Puostijärviborna om vattennivån i sjön."