Mer att läsa om Tornedalen

Det var ett tag sedan, men nu har jag läst något igen. Och åter igen något tornedalskt.
Det här häftet innehåller: Tankar, minnen, känslor, andra världskriget, konstigt nog nästan inget om bastu, sport, 30-talets reformer och oroligheter, skolan, hur en "gåtkväll" kunde gå till, älv och vatten med mera.

Edvin skriver om en skolresa de gjorde våren 1929 när de gick i tredje klass. Klassen, från Koivukylä (Hedenäset alltså), fick åka tåg till Övertorneå. När jag gick i tredje klass, våren 1986, fick vi, från Övertorneå, åka på skolresa, till bland annat Hedenäset. Fast vi åkte buss, inte tåg.

Annat intressant: Om försvarslinjen. "Stenarbetare från Bohuslän kom med sina jättekranar och byggde stridsvagnshinder, bunkrar och bergrum. De transporterade bort en tredjedel av Luppioberget." En tredjedel av Luppioberget?!
Jag har försökt snoka lite i ämnet stridsvagnshinder. NE säger att cirka 152 ooo meter sådant anlades i Sverige åren 1939-40. Drygt 15 mil bara? Den här på bilden nedan är ganska lång bara den. Är det någon som vet att uppskatta ungefär hur många meter det anlades totalt i Sverige under andra världskriget? Det som gjordes åren 1939-40 kan väl inte vara allt.

Edvin står för mer än hälften av innehållet. Bland annat skriver han mycket om arbetarrörelsen. Det intressanta är hur mycket det har gemensamt med den andra boken jag läser just nu; Marklund och Snickares "Det finns en särskild plats i helvetet för kvinnor som inte hjälper varandra". Sverige hade aldrig blivit ett samhälle av välfärd utan arbetarrörelsen. På samma sätt kommer Sverige aldrig att bli ett samhälle av jämställdhet utan att kvinnor håller ihop. Med arbetarrörelsen vann alla, även egendomsägarna. På samma sätt vinner alla på jämställdhet, även män. Genom sammanhållning och solidaritet vinner individen. Bäst att jag går och läser ut den boken också så att jag kan sammanfatta den snart.

Stridsvagnshinder (eller pansarhinder). (Höstbild)

Bombsäkert

Vad skulle ni svara på den här frågan? (D:et i mitten är svaret på en helt annan fråga på kortets andra sida.)

Friday night, framför teven (hockeyn)...
Min motspelare: "Den här kan du. Vilket kodnamn hade atombomben som USA fällde över Hiroshima den 6 augusti 1945?"
Eftersom vi hade bestämt oss för att "mata på", det vill säga att inte vara lika sega som i teveprogrammet med samma namn som spelet, svarade jag: "Little boy."
Min motspelare: "Alternativen är; A: the thin man, B: the fat man, C: the tall man eller D: the little man."
Jag: "What?? Men jag är säker på att den hette little boy. Bombsäker!"
Jag fortsätter eftersom det är jag som måste svara nåt: "Det kanske skulle ha stått Nagasaki i frågan? Den hette ju the fat man."
Min motspelare: "Är "B: the fat man" ditt slutgiltiga svar?"
Jag: "Ja"
Min motspelare vänder på kortet och läser svaret: "Rätt svar är A: the thin man."

Eftersom även min motspelare/publiken/ring en vän tyckte att det var fel på frågan fick jag fortsätta till 320 000 kronorsnivån. Samtidigt vann HV 71 svenska mästarskapet i ishockey.
Sen fick jag mitt pris.

Finska lånord

I finskan finns hur många svenska lånord som helst; taulu, lasi, lamppu, tuoli, koulu, ranta, katu, sänky och så vidare. De finns överallt.

Det finns inte lika många ord från finskan till svenskan. Och de som finns upptar mer undangömda platser. Man får verkligen leta med ljus och lykta om man ska ha fram dem. Världens mest kända finska ord måste vara sauna, men det har ju svenskan ett eget ord för.

Jag har under en tid försökt samla finska ord. (Jag har samlat lite här- och därifrån, men jag måste nämna ne.se, bra hjälp för ordletande!)
Mitt försök till samling:

Pjäxa från pieksu
Känga från kenkä
Pojke från poika
Piga från piika (möjligen omvänt förhållande)
Hyvens från hyvä
Kova (slangord för pengar) från kova (hård)
Kola (slang för att dö) från kuolla
Rappakalja (struntprat) från rapa kalja (dåligt öl)
Utropsordet voj från voi
Kul möjligen från kyllä
Tundra (via ryskan) från tunturi, som i berget Dundret
Katsa (ett slags fiskeredskap) från katiska
Pata (ett fiskeredskap) från pato (damm)
Karsinapata (fiskeredskap igen) från pato och karsina (kätte)
Vimma el. vimba (en fiskart) möjligen från vimpa
Jenka (en dans) av letkajenkka (köschottis)
Hakkapeliter (finska ryttare i svenska armén under trettioåriga kriget) från hakkaa päälle (hugg in)
Rieska
Pörte av pirtti
Ordet bastu har svenskan, men på en lave sitter svensken i alla fall. Från lava (i sin tur från ryskan).
Ria troligen av riihi
Pärta (en späntad sticka) av päre
Kont (ryggsäck av näver eller träspån) av kontti
Kursudal (djup dal i berg orsakad av smältvatten från inlandsisen) av kursu (ravin)
Rissla (ett slags släde) av resla (av ett ryskt ord)
Ackja (samisk släde) av ahkio

Och så har vi ju så klart finsk sisu, och instrumentet kantele.
Har ni fler ord? Eller andra synpunkter?

Uppdatering: Jag hörde Sickan Carlssons rollfigur hembiträdet Ingrid nämna ordet nattpajter (nattpajtor) i filmen Jungfrun på Jungfrusund från 1949. Filmen gick på TV 28 december 2011 när jag råkade höra det. Paita betyder skjorta på finska. Så alltså:
Nattpajta (nattlinne) av finskans paita.

En 25 år gammal resa till Niskanpää

Det här är min första dagboksanteckning. Tror jag. Jag har i alla fall inte hittat någon äldre. Det är skrivet på ett löst A4-papper. Jag hittade det nyligen bland en massa andra papper. Det går väl att förstå allt?

Jag skrev mycket dagbok när jag var liten. Inte för att jag tyckte att det var kul, utan för att jag hade en fix idé om att jag varje kväll innan jag lägger mig måste göra två saker: Borsta tänderna och fylla en sida i dagboken. Jag hade kunnat nöja mig med bara någon rad per kväll. Men om jag skrev en hel sida om dagen skulle boken ta slut fortare. Och då skulle jag slippa skriva mer. Så var strategin. Så det gjorde jag. En sida om dagen. När dagboken sedan var fylld var jag nöjd. Då fick jag en ny.

Dålig strategi då. Så här i efterhand tycker jag att den planen var jättebra.

Ett kalas

Moster fick en röd spark i födelsedagspresent!

Enda sättet att själv bli med på bild?

Nej, jag bad mamma ta en på mig och Sally...

Och en på mig och Sally och Ruth.

Det här är farmors syster Nanna, och Britt.

Kusiner, svågrar eller bröder? Farbror tyckte att det var lite konstigt att vara svåger med sin bror. Farbror och pappa, och i mitten en kusin till dem.

Mamma i förgrunden.

Mozart och Lady; herrn och damen i huset.

Så blev den

Mamma ville se hur stolen blev.

<-- Stolen med den gamla klädseln.

Man kände träet genom klädseln, så jag trodde att den var utan fyllning. Men det var den inte. Gammalt, torrt, grönt skumgummi var fastlimmat på sitsen. Det skrapade och sandpapprade jag bort. Sitsens nya mjukdel är inte fastlimmad. Finns ingen anledning att limma fast den. Finns heller ingen anledning att skruva fast sitsen i stolen. Sitsen sitter där den sitter ändå.

Stolen med ny fräsch klädsel, och numera mjukare att sitta på.

Nordnytt i går

Hur kan man stå i TV och säga att man inte ser några risker med uranbrytning? Är det så att Övertorneåbon på gatan är expert på ämnet uranbrytning?

Jag tror faktiskt inte det.

Det må väl vara att en råkar säga nåt ogenomtänkt när man överrumplande får en kamera framför sig, men att flera gör det? Och att de gör det med samma svar!?

Det är inte ofta jag behöver skämmas för min hemkommun, men Nordnytt i går var pinsamt. Endast en kommunbo gav ett vettigt svar: "Man bör ta reda på riskerna först." För så är det. Risker finns, och dem bör man ha koll på.
De övriga personerna gav naiva och godtrogna svar, beredda att gå med på vad som helst. En svarade med "Ja, varför inte?" Det är just de varförintena man bör ta reda på först! Innan man utan vidare tror att uranbrytning är något positivt för utvecklingen av kommunen. Det skadar åtminstone inte att tänka efter. Uran är inte vilket grundämne som helst.
På kort sikt skapar det säkert fler arbetstillfällen, men på lång sikt?
På kort sikt tjänar man säkert pengar, som spolingen enbart ville göra, men på lång sikt finns risken att man i stället förlorar pengar.

Nu över till vad jag tycker, och tror. Jag tycker också att det är moraliskt rätt att ett kärnkraftsland bryter sitt eget uran. Ska man ha kärnkraft får man även ta skiten. Men, vi har ingen kärnkraft i norra Sverige, och vi behöver ingen heller. Någon gång borde den södra delen av det som kallas Sverige klara sig utan den norra delens hjälp. Jag vill ju inte vara negativ men jag misstänker att en eventuell uranbrytning bara blir ännu en exploatering av norra Sverige. Jag håller alltså bara med om påståendet att den som har kärnkraft också får fixa bränslet själv.

För det andra tycker jag att ordet uranbrytning rimmar illa med ordet ekokommun.

Påsken

På bild, till exempel: Kommunhuset, Järnvägsstationen och Röda kvarn.

Påskvädret: Mycket bra!

Aktivitet: Ute på isen, bland holmarna (Haapakylänsaari, Littiäinen och Mikkolansaari).

Ni kan roa er med att lista ut var bilderna är tagna. Tre bilder är från Mikkolansaari, en från Haapakylänsaari och två från fastlandet. Bild 1 och 2 är tagna på samma ställe riktade åt motsatta håll. Bild 4 och 5 är på en och samma båt.

Glad påsk!

Årets påskris: Forsythia.
Förra årets påskris.

Näst vackrast i Sverige

Övertorneå kyrka är vald till Sveriges näst vackraste kyrka år 2007 av Året Runts läsare. Vann gjorde Egby kyrka på Öland, men det är verkligen inte fy skam att komma tvåa. Annars är det ju det här som är så typiskt för Övertorneå.

Släkten

Släkten finns i tidningarna, every now and then. Här till exempel, från NSD på internationella kvinnodagen, ett kusinbarn tillsammans med sin pappa (min kusin). Ett bildspel fanns också.
Min morfar var också målare.

Vad håller SVT på med

RÖSTA NU
Vann rätt bidrag?
1) Ja, helt rätt.
2) Nej, vad håller svenska folket på med.
3) Jag tittar bara för klädernas skull.

En omröstning från SVT:s melodifestivalsida. Tre svarsalternativ: Ja, nej eller jag bryr mig inte. Så långt är allt schysst. Man kan ju inte vara något annat än positiv, negativ eller ointresserad. Men efter "nejet" i svarsalternativ 2 kommer den egentliga meningen med att lägga ut en sån här omröstning: "Om inte rätt låt vinner, så är det är alltid folkets fel!" Om någonting går fel så måste folket tro att det är folkets eget fel, och inte Sveriges fria statstelevisions fel. Självklart finns alternativet "Nej, vad håller juryn på med" inte med. Ingen i "svenska folket" får ju veta vad juryn håller på med. Men ändå måste "svenska folket" bekosta Sveriges fria television. Enligt lag, lämpligt nog. Diktatorsjuryn har alltid rätt, aldrig fel.

SVT flikar in propaganda för sig själv överallt, här och där. Särskilt i obehagliga reklamfilmer om TV-avgifter. Statstelevisionen är bäst, andra tevekanaler är ohyggligheter och "svenska folket" är idioter som varken fixar eller förtjänar att tänka själv.

Ur Luuks mauns när han drog i spaken och låtsasnollställde jurypoängen:
"Det var ju inte så smart. Jurypoängen är ju jätteviktiga. Jag drar tillbaka det här så återställer vi (vilka vi?) allting. Nu har ju artisterna fått de poäng de förtjänar."
Sedan vände han sig direkt till TV-tittarna: "Är ni nöjda med detta eller inte? Börja ring! Det kommer säkert att vara avgörande."

Har Luuk svårt med matematiken? Det fanns ingenting att göra. Tävlingen var redan avgjord. Charlotte ledning var överlägsen. OM tittarrösterna skulle vara avgörande skulle ju inte SVT-juryn ha någon makt kvar.

Jag har ingenting emot en statstelevision, bara den är grundad på demokrati.

Observera att jag INTE menar att fel låt vann. Det var jämnt mellan Sanna och Charlotte. (Sanna fick 450 000 röster, Charlotte 400 000 röster. Det är långt ifrån Las Vegas-myglet där Nanne fick 300 000 röster mot Las Vegas 150 000.) Att Charlotte ledde med så mycket kan ha påverkat telefonröstresultatet. Så man kan under förutsättningarna inte avgöra om rätt eller fel låt vann. Mest troligt är att både Charlotte och Sanna är riktiga vinnare, så juryn har troligen inte sabbat något den här gången. Det enda man kan säga är att diktatorsjuryn inte har något eget värde alls.

Ny teknik ger hjälp med Facebook

Det sägs att utstrålning och personlighet är viktigare än formella saker som examina när det gäller karriären. Flera marknadsplatser finns att visa sin utstrålning och personlighet på, däribland Facebook. Därför tar Ny teknik hjälp av psykologen Åke för att visa läsarna hur en Facebookprofil ska se ut när den är "rätt", för en ingenjör.

Av någon anledning finns inte den pedagogiska bilden med blåa pilar med i nättidningen. Så jag måste ge er ett urval av tipsen. De är för bra för att inte nätläsarna ska kunna nå dem.

Psykologen Åkes analys av Linda Bengtzings Facebookprofil:

Antal vänner
Bengtzing har över 500 vänner. Åke: "10-20 vänner, noggrant utvalda, är mer rimligt för en ingenjör".

Varför det? För att myten om ingenjören som en extremt osocial kuf annars spricker?
Vännerna ska vara "noggrant utvalda". När man fått över 20 vänner ska man alltså börja välja och vraka. Föreställ er en ingenjör stå vid kaffeautomaten och säga till en annan ingenjör: "Hej, du, tyvärr kan du inte vara min vän längre, jag måste ha plats för chefen."
Men eftersom ingenjörerna är ett gäng extremt osociala kufar så pratar de nog inte med varandra i fikarummet. Nej de går nog inte ens ut ur sina kontor.

Bilden
Utgående från bilden tycker Åke att Bengtzing är "en kvinna som förstår sitt attraktionsvärde". Med bilden visar hon att hon "inte bara kan sjunga, utan även att hon ser bra ut"!! Det är bra i hennes bransch. Men inte i ingenjörsbranschen! Ingenjören ska inte ha en sådan bild som Linda Bengtzing har. Ingenjören ska ha en "påklädd" bild.

Jag tror att det är bäst att alla kvinnor drar på sig hucklet!

Åldern
Bengtzing är 34 år. Åke säger: En "helt okej ålder". Åke uppfattar 40 som en övre åldersgräns för sidor på nätgemenskaper. Annars kan det uppfattas patetiskt.

Varför det? Därför att den dagen du fyller 40 är det kört. Då är du gammal. Då ska du inte leka på Facebook som någon annan barnrumpa. Vill du ändå göra det, ljug om din ålder!

Aktivitet
Bengtzing har inte uppdaterat sin sida på flera dagar. Hu så hemskt. Flera dagar!! Åke: "Facebooksidor, liksom allt annat på nätet, måste uppdateras åtminstone en gång i veckan. Annars uppfattas de inte som seriösa."

Alltså: Ingenjören ska sitta och uppdatera sin Facebookprofil, ofta, för dessa 10 vänner som ingenjören max får ha. Eftersom dessa 10 är de närmsta, får man ju hoppas, så är det antagligen de som sitter i kontoren bredvid. Det är ju jättebra för ingenjören, eftersom ingenjören är en sån extremt osocial kuf. Då slipper ingenjören gå in i fikarummet. Då kan man skriva på Facebook att man tar en kopp kaffe.


Det här var bara ännu en fånig tillrättavisning om "hur man helst ska vara". Att man inte ska sticka ut från normen. I det här fallet ingenjörsnormen. Fattas bara att de ger tips om att man helst ska vara man. För man är ju inte helt "rätt" om man är kvinna.

Vasaloppssöndag

Bilder från Vasaloppet 1953. Hon som är med på båda bilderna är en av min mormors systrar. (Karlen längst till höger ser ut att spela cool.) Bilen är en B-bil, och det är väl Stockholms län det.

I dag startade nästan 15 000 åkare. År 1953 var 791 åkare anmälda. Att damerna på bilden inte deltog är i alla fall säkert. Kvinnor tilläts ju inte åka förrän 1981. 1922 kördes det första Vasaloppet, med ett hundratal åkare. 1923 fanns en kvinna med bland de startande! Hoppsan, det hade ingen räknat med. Tydligen fattade inte kvinnorna själva att de inte ska åka Vasalopp. Så därför förbjöds då kvinnor att delta. (Det gick för bra för henne)

1953 vann Mora-Nisse för nionde och sista gången.

Knapsu-schampo och antiknapsu-schampo

29 februari 2008

Man vet att man är i Tornedalen.

Skata högt i träd.

Det finns mycket snö här!

Rökt älghjärta.

Bäst eller värst-kommunen

Det finns hur många exempel som helst. Det kan vara saker som är hur bra som helst. Det kan vara hur tokiga och galna grejer som helst. Mycket statistik finns. Övertorneå är antingen solklart bäst, eller råsämst! Ibland är det svårt att avgöra vad som är bäst och vad som är sämst. Det spelar ingen roll från vilket håll man ser det, Övertorneå intar någon av extremplatserna. Till och med i en sån enkel sak som bokstavsordning är Övertorneå extrem.

Företagarna har gjort en intressant undersökning om jämställd företagsamhet bland Sveriges 290 kommuner. En fyrkamp. Fyra grenar. Den vinnande kommunen i varje gren får en poäng. Tvåan får två, och så vidare. Den som placerar sig sämst i en gren får följdaktligen 290 poäng. Sedan adderar man kommunernas poäng i de fyra grenarna. Summorna jämförs, lägst poäng vinner.

Grenarna är:
1) Kvoten manliga/kvinnliga företagare
2) Andel av de kvinnliga företagarna som är över 54 år
3) Andel kvinnliga företagare inom starkt mansdominerade branscher (tillverkningsindustri och byggverksamheter) av det totala kvinnliga företagandet
4) Andel kvinnliga företagare av den kvinnliga populationen

I första grenen vann Danderyd med en kvot på 1,49. Tvåa blev Lidingö med kvoten 1,54. Pajala gjorde en bedrövlig start och drog på sig 290 poäng med kvoten 4,24. Tungt att bära med sig.

Gren 2. För att jämföra de norrbottniska deltagarna: I Jokkmokk är 23,1 % av de kvinnliga företagarna över 54 år. Med det fick Jokkmokk tre poäng. I Övertorneå är 49,0 % av kvinnorna äldre än 54 år. (283 pinnar) I Överkalix är 50,0 % över 54 år. (288 p)

Den tredje grenen är, ur mitt sätt att se på det, den riktiga jämställdhetsindikatorn. Kvinnor i mansdominerade branscher. Gnosjö vann en överlägsen seger med 44,0 % av de företagande kvinnorna i mansdominerande branscher. De borde ha fått många färre poäng än bara en mindre än tvåan Orsa som hade 20,3 %. Det mest anmärkningsvärda är att segraren och tvåan i gren 1, Danderyd och Lidingö, här placerade sig på 286:e respektive 287:e plats. Femma respektive fyra från slutet alltså. Stor andel av företagarna är kvinnor, men de är bundna av föråldrade normer.
Men, för att det här ska bli riktigt intressant skulle jag först vilja veta hur stor andel av det totala företagandet (kvinnor OCH män) som är inom bygg- och industrisektorn. Det skulle ju faktiskt kunna vara så att en viss bransch är vanlig i en kommun, och ovanlig i en annan kommun. Jag saknar alltså en jämförelse av kvinnors andel av företagandet inom dessa mansbranscher.
Älvkarleby hade inte en enda kvinna på startfältet: 290 poäng.

Vinnare, med poängsumman 166: Åre - Sveriges mest jämställda företagarkommun.
Norrbotten fick brons via Älvsbyn med en summa på 186.
På sista plats (290:e): Övertorneå - Sveriges minst jämställda företagarkommun. Poängsumma 1008. Det hade ju som varit fint att åtminstone undvika fyrsiffrigt, men Övertorneå har visst bestämt sig för att vara extrem, med råge.
Bra gick det inte heller för Pajala som landade på en 287:e plats. (970 p)

Anmärkning 1: Samtliga kommuner var dåliga. Även vinnaren.
Anmärkning 2: Statistik är ju kul, men det finns väldigt mycket som inte syns i statistik.

TV-lördag

Lördag med en massa härlig vintersport igen. Vinterstudion är en av SVT:s absolut bästa idéer.
Jag hoppas ni hinner titta på Fieteri också! Barnprogram på tornedalsfinska (och svenska). Del 3 av 8 i dag 11.05 på SVT1. Dock sista delen av dramaserien Farlig sommar. Inspelad i Övertorneå. Jättekul.

Nystart

Första inlägget på nästan fyra månader. Jag tänkte göra en nystart med bloggen!

Vad som hänt de senaste helgerna:

Förrförra helgen
Lördag: Jag fick äran att fira Burns Night. (eg. 25 jan.) Inte Skottlands nationaldag, men i praktiken är den det, firandet av nationalpoeten Robert Burns (1759-96) med, bland annat, nationalrätten haggis. Soppa till förrätt, haggis, mosad kålrot, mosad potatis, trifle till efterrätt, tablet till teet. Det gick inte av för hackor!

Söndag: Promenad på Porsöfjärden.

Förra lördagen: Hertsöträsket.

I dag: Sporthelg. Tävlingar, tävlingar och tävlingar. Längdskidåkning från Otepää, skidskytte från Östersund, utförsåkning från Sestriere och Garmisch Partenkirchen, ishockey från Globen, På spåret i repris, Melodifestival från Göteborg. Finns inte plats för nåt annat. (De här blogginläggen var förberedda.)

Min datortid

Hoppsan jag har visst en blogg också.

Jag glömmer ju bort det. Det här med Facebook är något som Socialstyrelsen borde ställa upp riktlinjer för. Om de inte redan gjort det? Jag misstänker att det blir sporadiskt bloggande framöver. Det är inte bara på grund av Facebook, men delvis är det faktiskt det. Det går inte att vara på två ställen samtidigt. (Kom ihåg att jag näst intill slutat med MSN. Den är bara igång i konstruktivt syfte. Överföra filer och dylikt.)

Jag måste ta upp en nackdel med Facebook. Den är amerikansk. Jag fattar inte alla termer. Vad är en date? Jag syftar på det test jag gjorde i går. Jag har stora problem med att fatta, till exempel dategrejen. Vad är det egentligen? Så jag måste ta Wikipedia till hjälp. (NE hjälpte inte) Och så skriver jag "dejt". (Skriver man "date" kommer man ju till ett dansband)

"Dejting innebär att människor träffas för att se hur bra de "matchar", dvs hur bra de passar ihop. För att göra det får man hitta på någon aktivitet tillsammans. Ett exempel på sådan aktivitet är att gå på restaurang eller bio."

Det verkar som en ohyggligt torr sysselsättning. Nåt sånt har jag aldrig gjort.
"Have you ever kissed on a first date?" Jag fattar absolut ingenting. Kissed on a first date? If not, vad väntar amerikanerna på? Dejtar de verkligen människor de inte känner? Vad skulle det vara bra för i så fall? Skulle jag "gå på dejt" med någon jag inte redan har kysst? Nej jag tror verkligen inte att jag skulle göra det.

Jag fattar verkligen inte. Alla frågor med ordet "date" svaras med ett klart nej. Jag gör inte sånt. Och måtte jorden ha gått under innan jag börjar med det.

"Dated someone on a regular basis?" Snälla, please, help me! Jag fattar inte.

"Gå på restaurang?" I don't think so.

Gamla leksaker

Inte bara skog har röjts. Under helgen i Övertorneå har det röjts, städats, sorterats och slängts i förrådet. Det är så skönt. Särskilt det där sista.
Jag har i första hand koncentrerat mig på gamla leksaker. Det som efter en första gallring hamnat i slänghögen är plast. Metall- och träleksakerna är i för bra skick.
Här är exempel på vad som ska sparas: (iaf inte slängas)

Den här vaggan är otroligt fin tycker jag. Den är tillverkad av någon på Länsmansgården (äldreboendet), har jag blivit informerad om.

Höstgöromål

Åka in till skogen och dra på handskarna. Veden ska tas om hand.

I skogen. Mer exakt: Mellan Tuohimaa och Karhulompolo. Trots namnet på sjön såg vi ingen björn, men väl en stor vacker älgtjur som ställde sig på vägen. Älgen var lika lång som vägen var bred.

Natten mellan nionde och tionde oktober: Första kalla natten. Vägen till skogen såg ut så här. Egentligen; groparna i vägen till skogen såg ut så här. Men groparna är rätt många så.

Fyra svanar flög precis ovanför oss när vi staplade. De var på väg söderut. Jag önskade dem en trevlig resa.

Övertorneå oktober 07

Jag står i Finland och tar den här bilden på Övertorneå.