Mina enkla svar på svenskarnas stora problem

Gårdagens stora fråga i SVT:s gomorronsoffa:
Hur kunde det enormt upphaussade svenska bidraget, som enligt experter och jounalister var storfavorit, hamna i bottenträsket?
En av livets stora frågor. Svenskarna sitter och river sig i håret i huvudbry utan att fatta hur det verkligen kan gå ihop.

Tre personer som är "experter och juryproffs" sitter i soffan och ska förklara.

Att namnge personerna är onödigt, för samma påståenden kommer från flera andra håll. Så jag kallar personerna 1, 2 och 3.

1: "Jag tror inte att vi kan förklara det, mer än att det går inte längre att tippa. Det går inte att förutse längre. Hero är ju en klassisk schlager, och bra. Den måste ju komma bland de tio iaf, tänkte man. Nu är det bevisat. Det går verkligen inte att förutse."

Jo, det går alldeles utmärkt att förutse vinnaren. Jag kollade som vanligt Svenska spels odds. Ryssland hade så lågt odds att det var meningslöst att sätta pengar på dem. Storfavoriten enligt alla stora bettinglistor i Europa var Ryssland. Ukraina, Armenien och Serbien var andra favoriter, som slutade på platserna 2, 4 och 6. Svårt? Nej, det är faktiskt lättare nu när man har semifinalerna att utgå ifrån. Heros största problem var kanske just att den är klassisk, dvs. den hör inte hemma i nutiden.

2: "Det finns ingen logik längre. Jag försökte analysera de bidrag som hamnat högst och se vad jag hittar för linjer, men nä, det går inte. Det finns ingen logik längre."

Analysera? Idiotgöra. Logiken är att de bästa bidragen hamnar högst. Det var den analysen det. (Om jag får skryta lite så skrev jag tidigare att det ligger i tiden att antingen vara kärlekskrank karl eller powergirl. Kolla resultatlistan.)

3: "Det är inte det svenska systemet (Melodifestivalupplägget) det hänger på. Då vore det rätt enkelt om man kunde tänka så. Vi har ju en annan musiksmak. Ska vi forma oss efter vad vi tror att de ska tycka, eller ska vi ta fram låtar som vi i Sverige tycker är bra?"

Jo, det är faktiskt enkelt. Finns ingen anledning att tro att man behöver krångla till saker.

1: "Det är inte det svenska systemets fel. Vi röstar fram låtar som vi tycker är bra. Vi kan ju inte sitta medvetet och ta fram låtar som vi tycker är "så där" bara för att det nog funkar i Europa."

Nej! Vi röstar inte fram låtar som vi tycker är bra. Vi röstar fram låtar som vi tycker inte är så hemskt dåliga. Under de senaste 25 åren har knappt något nytt blod kommit in. Det är samma låtskrivare år efter år efter år. Det är samma artister år efter år efter år. Det är till och med samma låtar år efter år efter år. Melodifestivalen är en inavelsfabrik. Alla låtar är korsningar mellan andra melodifestivallåtar, som är korsningar mellan andra melodifestivallåtar. Snart parar sig Melodifestivalen med sig själv.

2: "Frågan är vad vi vill ha ut av tävlingen? Vill vi vinna, eller vill vi skicka bra musik? Det är faktiskt olika saker. Kanske hederligast och ärligast att skicka något vi kan stå för, men vi vinner ju inte med det."

Jo, jag skulle gärna se att Sverige skickade någon bra låt snart.

2: "Charlotte har ju rest runt så mycket. Det har lagts ner så mycket pengar på hennes promotion, och det har inte haft någon betydelse. Vad är det som fungerar egentligen? Det är också nåt som man inte vet. Vad spelar roll och vad inte?"

Det som spelar roll är låten och artisten.


Det var det. Jag hade inte tänkt ta upp det här, men jag är hyfsat less diskussionen om öst och väst. Det är svammel. Det finns inget sådant. Det är bara något som kommit till för att dåliga förlorare ska ha något att projicera sitt missnöje på.
Musiksmak är faktiskt ganska universellt. Musik är teknik och naturvetenskap med frekvenser och harmonier. Sedan är det individuellt vilken musikstil man har, men man kan inte påstå att den är så nationalkollektiv som "schlagerexperter" har hittat på. Musik förenar mer än den skiljer åt.

Lösningen på svenskarnas problem är att konservatismen måste bort. Nyskapande premieras alltid vid telefonomröstningar, men nästan aldrig vid juryomröstningar. Så det första som ska göras är att helt slopa "expert"juryn i Melodifestivalen. Nu direkt. Det är inget att fundera på trögsvenskar. För det andra måste nog högsta hönset bytas ut. Över 3000 bidrag skickas in till Melodifestivalen varje år, ändå är det samma 32 bidrag som tävlar år efter år efter år... miiil etter miiil etter mii-iiil... nul points