Folklig läkekonst och magi i Tornedalen och Lappland
Jörgen I Eriksson
Sammanfattningsvis: Om det övernaturliga som fortfarande tycks vara närvarande i Tornedalen, trots den snabba modernisering som Tornedalen genomlevt och trots svenska statsmaktens kulturella förtryck. Ur inledningen: "Mycket av den litteratur som tidigare getts ut om Tornedalen av sörlänningar har varit genomsyrad av en fördomsfull syn på tornedalingarna och deras kultur." Författaren är inte tornedaling, men i den här boken är det tornedalingarna själva som pratar.
Jag tror att jag tar de här sakerna för naturligt för att ens fundera på att det kan vara övernaturligt. Jag är väl barn av min miljö.
Bastun
Det går inte att hitta en bok om Tornedalen utan att det finns minst ett kapitel om bastun. Till och med Mikael Niemis Svålhålet hade ett bastukapitel trots att boken handlade om rymden och science fiction.
"I Tornedalen är bastun självklar, en oumbärlig del av livet."
Det är faktiskt svårt att vara utan bastu när man har byggt upp så stor del av livet runt bastun.
Boken handlar ju om helande, läkekonst och magi, och kapitelet heter "Bastun som ritual". Bastun som religion. Jag tror att jag tar bastun lite för självklart. Man känner sig som en ny människa efter ett bastubad. Både andligt och kroppsligt. Kalla det gudomligt eller vad som helst. Bastun har en helande potential. Magiskt, men ändå inte magiskt.
Blodstämning
Man vet ATT det fungerar, men inte HUR de fungerar. Svaret är att tron är viktigast av allt. En stark tro försätter berg. Så är det väl med all slags tro? Att blodstämmarna säger sig känna en trötthet efteråt är inte konstigt. All energimobilisering är uttömmande.
Botande i allmänhet
Placeboeffekten är verklig. Avkoppling är viktigt. Tron är viktig.
En av botarna förklarade: "Det är inga konstigheter med att bota. Naturen har botemedel på allt. Naturen måste ha sin gång."
(När man läser om dessa blodstämmare och handpåläggare känns steget inte så långt till berättelserna i de fyra evangelierna.)
Naturen
"För att människan ska kunna utvinna sitt levebröd ur naturen måste hon hålla sig väl med de krafter som verkar i det fördolda."
Missbrukar vi naturen mår naturen inte bra, och då säger naturen ifrån. Är det vardaglivssmagi? Det är kanske just det som är magi. Naturen har ett eget liv. Sen tycker jag man kan kalla det haltijat, vättar, vittror, rån, bäror, huldror eller vad man vill. Respekt för naturen måste man ha.
Laestadianismen
Har jag däremot inte tagit för naturligt. Eftersom jag inte har vetat något om dess uppkomst. Tidigare skrev jag att boken Mordplats Raitajärvi var min första riktiga lektion i ämnet laestadianism. Den här boken var för mig en bra andra lektion i det ämnet. Som sagt så har jag inte fått undervisning i laestadianism i skolan.
Och så gav boken en lektion i ämnet samisk kultur också. Ett ämne som jag tyvärr inte heller behärskar tillfredställande - ännu!
Den här filmen måste ses. Norsk film om Kautokeino-upproret 1852.
tisdag, maj 08, 2007
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Du uttrycker dig enkelt och direkt..!
A good thing..!
Hej Jimmy! Tackar:)
Varsågod Mikaela..:-)
Den vill jag se :-), filmen ifråga
Den vill jag också se.
Skicka en kommentar