Tack Maria för en bra helg

Jag har besökt den vackra staden Umeå. Jag åkte dit i fredags men egentligen börjar historien redan torsdag kväll då jag hade besök av Anders. Hej Anders, det var riktigt nice att sitta och prata bort några timmar och mer med dig. Lycka till i nya staden! Men jag kommer att sakna dig. Eskilstuna fortsätter att dra bra folk ifrån mig och Luleå.
Efteråt, när klockan hade hunnit bli två på natten, funderade jag på att lägga mig men i stället kom jag på idén att strunta helt i det. Jag tänkte att jag kunde ta en tidigare buss än planerat till Umeå och lägga sovtiden till bussen i stället eftersom jag vet att jag ändå kommer att sova i bussen hur utvilad jag än är. Därför får jag rubbningar i dygnsrytmen när jag åker buss länge. (säger jag som om min dygnsrytm vore någonting värt att försöka behålla) Jag ägnade natten åt att packa, tvätta bort beachlooken ur håret, äta mig mer än mätt på kycklingsallad samt åt att sitta vid datorn och skriva på mina olika grejer jag har för mig.
När jag gav mig iväg till busshållplatsen vid sextiden på morgonen såg jag fram emot att få sova lääänge. Jo tjena, bussen hann bara starta innan jag somnade. En sekund senare vaknade jag till och såg suddiga konturer av ett stort hus. Sedan gick det några sekunder till innan jag fattade att det var Universitetssjukhuset i Umeå. Det var ju där min kompis Maria skulle möta mig. Tur att man inte hinner sprida ut sina saker så mycket när man sover. Total restid mellan Luleå och Umeå alltså cirka fyra sekunder. Perfekt utnyttjande av både busstid och natt tyckte jag. Helt enligt planen.
Då var jag alltså i Umeå för att hälsa på Maria som bor på Mariehem. Under eftermiddagen satt vi och pratade i soffan. Precis som med Anders kvällen innan tycker jag att det är skönt att få prata med sina kompisar öga mot öga Det var ett år minus en vecka sedan jag senast hade gjort det med Maria.
På kvällen var vi på Rix FM-festivalen. Velvet, Idol-Ola, Evan, Linda Bengtzing, Anders Johansson, Cosmo 4. Bra artister, men musiken vill ingen med normalt musiköra betala för, så festivalen var gratis. Antar att det är gemenskap folk söker. Björklöven kom i alla fall in ackompanjerade av Mötley Crües Dr Feelgood. Skönt att höra hockeylagen hålla stilen.
Sen åkte vi lokalbuss från stan hem till Mariehem. Jag sov så klart.

Nästa dag vaknade jag och fick en smärre chock när jag tittade på mobilen som visade 14:30. Där fick jag för föregående natts smarta idé. Gud, så pinsamt att sova runt klockan. Särskilt när man är och hälsar på någon och ska umgås. Nå väl, vi hann i alla fall åka hem till Marias föräldrar i byn Trehörningen nordväst om Umeå. (Sjön intill byn har tre hörn)

Baltillverkning. Omslaget viras 23 varv, vilket blir tre lager ungefär.

I Trehörningen skulle jag få göra ett studiebesök hos korna, kvigorna, tjurarna, (det kanske bara var en?), stutarna, kalvarna och den nya mjölkningsroboten som jag länge hade sett fram emot att få se. En mjölkningsrobot är det senaste i den branschen. Många har nyligen övergått, eller håller på att övergå, till robotsmjölkning. Korna ska själva gå till mjölkningen.

Här står kon Tone (det är som hennes efternamn, hon har ett förnamn också i form av ett tresiffrigt tal) i roboten. Samtidigt som hon blir mjölkad får hon mat. När hon ställer sig där börjar roboten först tvätta hennes spenar. Det såg faktiskt skönt ut. Sedan, med laserns hjälp, hittar roboten exakta positioner hos de fyra spenarna och de där vitröda ficklampsliknande mojängerna greppar tag om spenarna och mjölkningen börjar. En mojäng har släppt som ni ser. Den spenen är alltså färdigmjölkad.

Kor är fina sällskapliga djur som vill komma fram och hälsa och prata när de ser en. Möjligen har de en lite väl påtaglig benägenhet att använda tungan när de vill hälsa. Det är kanske inte en kotunga man helst vill känna mot kroppen.

Under söndagen åkte vi bil bland byarna nordväst om Umeå. Vackert kuperat landskap. Vi stannade till på olika ställen och kände på naturen. När vi blev hungriga åkte vi till Grillboa i Tavelsjö och beställde skrovmål. Sedan var det Trehörningen igen och lite avkoppling innan vi åkte tillbaka till Umeå och tittade på invigningen av friidrotts-EM.
En sån här kan man inte se i Torne älv. Kraftverksdammen i Norrfors.
Sådana här kan vi (ännu) inte heller se i Norrbotten. Hällristningarna i Norrfors upptäcktes 1984 av några arkeologi-studerande. De flesta ristningar föreställer älgar. Dessa tillhör alltså den nordliga typen, de som ofta har med jakt att göra. Den sydliga typen har ett mer religiöst innehåll. Enkelt sagt.