lördag, oktober 03, 2009

64 % tröga konservatister?



Eller? Ge mig en anledning till varför man inte ska få heta vad man vill i förnamn!

Är det någon konstlad trygghet hos alla andra man måste ta hänsyn till?

Tids nog kommer vi ändå att tycka att det är självklart att man får heta vad man vill i förnamn. Precis som det har varit med många andra "nymodigheter".

Varenda människa på den här planeten är ju i själva verket unik. Ändå ska det bändas och böjas med kall stålbalk och buntas ihop till antingen manligt eller kvinnligt, i stället för att låta varje människa forma sig själv.

10 kommentarer:

Anelaj sa...

Helt i min åsikt! Låt mig heta Bjarne eller Fisen om jag vill. :-)

Göran sa...

De som är emot tycker förmodligen att de försvarar gamla fina traditioner. Som om det var vem som heter vad som är det vi behöver värna om i samhället. /:

Conny sa...

Väl skrivet :-)

Mia sa...

Göran: Jo jag tror också att det är så. Men man kan faktiskt vara hur traditionell man själv vill när man ska namnge sitt barn.

Att en man heter Madeleine kan väl inte skada någon? Varför vara så rädd för något som inte ens kommer att påverka en!! Det skulle vara intressant om någon av de här 64 % kunde svara på det.

Det borde vara dags att börja använda hjärnan i stället för att gå runt som zombier och tro att samhällslagarna, som vi själva har skapat, är naturlagar.

Göran sa...

Mia: Jag stödjer Madeleines rätt att få kalla sig Madeleine, bara så ingen missförstår mig där. Jag kallar honom Madeleine när han har (traditionellt) kvinnliga kläder på sig. Däremot så tänker jag alltid på honom som honom, tror jag skulle behöva känna honom bättre för att vänja mig vid att tänka på något annat sätt.

Och att många reagerar så fientligt när nån gör/är annorlunda än de, är inte det för att de då tanklöst följer sina instinkter som flockdjur? Det som avviker betraktas som sjukt och måste rättas till eller stötas ut så inte flocken försvagas. Vilket i sin tur bottnar i det genetiska imperativet. (:

Att människor så ofta beter sig så här kanske kan ses som växtvärk för djuret människan som ju på gott och ont de senaste tusentals åren verkligen börjat lämna den enkla flockdjursmiljön bakom oss. Om vi klarar av det återstår att se... (:

Mia sa...

Rent allmänt, jag tycker bara att det är så typiskt. Vad det än gäller så sätter sig en massa konservatister emot reformen. Hur länge fick kvinnor kämpa för sin rösträtt till exempel? Vad är människor så rädda för?

Jag gillar din teori. (Det är ju en teori iaf.) Men jag vet inte om jag förstår den riktigt. Vad är en flock? Det flesta har säkert aldrig träffat Jan-Olov Madeleine. Hur kan man då se honom som en del i sin egen flock? Medmänniska är han ju, men vad är en flock? Skulle det vara alla människor på hela jorden då?

Göran sa...

Vad människor är rädda för? Tja, om fler faktiskt tänkte igenom det ordenligt så skulle sånt här nog inte vara något problem. (:

Jag gillar din invändning. Och jag tror du sätter fingret precis på vad som gör att vår flockkänsla som däggdjur kommer till korta. Vi uppvisar en massa fientliga reaktioner på sådant som händer utanför den vanliga flockstorleken, men när vi skulle behöva bete oss ansvarsfullt i en flock som omfattar miljoner eller miljarder är vi urusla på det. Global miljö tex.

Eller så är det bara intressanta teorier och inget annat, när det egentligen handlar om att 64% tyvärr bara visar hur inskränkta och oempatiska de kan vara. Jag vet inte.

Men tycker om min positiva människosyn och kan gå rätt långt för att försvara den. q:

Mia sa...

Ja jag tänkte just komma till det. Det finns verkliga problem, och miljön är ett sådant. Eftersom vi alla bor på en och samma planet måste vi gemensamt tackla dem. Uppdelningar i olika nationer finns inte i naturen.

Bra sagt:) En positiv människosyn är absolut värd att försvara:)

Göran sa...

Tack. (:

Anonym sa...

mycket intiresno, tack