Utanför stadshuset. Ett gäng barn från Kuivakangas, klädda som gamla farbröder. Bakom dem står Sången, Carl Eldhs skulptur. Längre bort, på kolonnen, står Engelbrekt Engelbrektsson, skulpterad av Christian Eriksson.
Vid stadshuset. Reseledaren till vänster, eller han kanske kallas guide, står och pratar med läraren Emil Grym.
Reseledaren pekar åt ett håll, skolbarnen tittar åt alla möjliga håll.
Katarinahissen.
En båt fullastad med Kuivakangasbor!
4 kommentarer:
Kläderna på 50-talet, tänker särskilt på läraren med hatten, liknar 30-talets klädmode, rätt så mycket, enligt det jag ser här.
Jämfört med andra gamla bilder alltså.
Det hade inte hunnit hända så mycket med modet alltså? Det kanske var så förut.
Men så är det väl lite med karlmodet. Händer inte så mycket på den fronten. Män går klädda i sina kostymer än i dag.
Jag vet inte, kläder är inte direkt mitt område...om man säger så..:-)...men av det jag ser så..kan det nog vara så.
Ja. Kläder är väl inte direkt mitt område heller:)
Skicka en kommentar