Jag kan pinsamt lite om samer och renar, så därför har jag tagit fram min gamla barnbok som jag fick i julklapp 1984, Bodil Hagbrinks "Hemma på Vidda - med renflocken på flyttfot". Det är om en flyttsamefamilj på Finnmarksvidda i Nordnorge. Jättefina bilder är det i den.Det hör väl till allmänbildningen att veta vad en sarv, en härk och en vaja är, men mycket mer har det inte varit för mig. Här är en fin renintrosida. Kalvar föds i maj. Rentjurar fäller sina horn i november, efter brunsttiden. Renkor fäller sina horn i maj, efter kalvningen. Från boken har jag lärt mig att en vit ren kallas gabba. (Nordsamiska antar jag.) En gabbakalv är alltså en helt vit kalv. Fler ord från boken: Lávvo: tältkåta. Goatti: bågstångskåta. Luovvi: förrådsställning. Och så skaller, som är det som kallas siepakat i Tornedalen.
6 kommentarer:
Jomen skål!
Du tar då reda på mycket!
Impressive!
Vi har en bok hemma om samerna, och det finns saker att lära sig...en kultur nära oss (geografiskt och kulturellt)...och ändå så...känns den långt från oss tornedalingar.
Hej Jimmy!
Ja exakt så känns det ju! Så nära men så långt borta. Norrbotten är ett imponerande ställe. Olika kulturer, sida vid sida.
Skål!
Det här var min favoritbok när jag var liten. Åh vilka minnen det väcker att se den. Mamma och pappa fick läsa den nästan varje kväll, jag vet inte i hur många år. Jag vet förresten inte hur de orkade med, de måste ha tröttnat tillslut, men jag tröttnade inte på den. Bilderna var så varma och välkomnande trots att det var vinter. Särskilt två bilder minns jag extra tydligt. Den när Marit Inga får sin hundvalp och mamman till hennes kompisar bakar klenäter! Och bilden i kyrkan, den var jätte fin kommer jag i håg.
Sen kommer jag i håg hur det slutar också. När hon står och tittar på himlen och ser solen för första gången. Så säger hon:
"Gä beävi" eller nåt i den stilen och det betyder: Se solen!
Skicka en kommentar