Ett vykort från Norrbotten

"Landskapskarta ritad av Ann Forslind för tidningen Vi". Från början av 80-talet.

Många fina detaljer. (I Övertorneå finns Tomten, i Pajala predikar Laestadius.)

Vykort från Tornedalen

Jag samlar inte aktivt vykort, men jag sparar så klart dem jag får.

De kort som är särskilt intressanta, tycker jag, är inte de med vackrast motiv, utan till exempel vykort med foton på gigantiska baracker till lägenhetshus. Udda motiv, helt opretentiöst. När man inte fattar varför fotografen eller förlaget valt just det motivet är vykortet som bäst.

Nu för tiden kommer vykorten väldigt sällan, men här är fem gamla vykort från olika plaster i Tornedalen. Fyra kort från mitten av 80-talet, och ett riktigt gammalt.

Karesuando. Bilden nere till höger, precis vad jag menade ovan!
Foto: Dino Sassi
Förlag: K. Rune Lundström, Skellefteå

Vittangi. Suptallen. Det sägs att hästarna blev så vana vid att alltid stanna till där, att de till slut stannade där av sig själva.

Foto: S.Persson Centrum, Överkalix

Pajala. Foto: Börje Rönnberg.

Förlag: K. Rune Lundström, Skellefteå

Och här, det här är vad jag särskilt gillar med vykort. Bilden på Matarengivägen är helt anspråkslös, men ändå jätteintressant. Några roliga bilar. Bilen längst fram är finskregistrerad. En hel del har förändrats sedan bilden togs.

Foto: Dino Sassi. Förlag: K. Rune Lundström AB, Skellefteå.

Apropå bilar. Dieselknatter är ju oundvikligt om man är i Övertorneå. (Det kanske till och med är vanligare än tornedalsfinskan?) I dag kunde vi läsa att Övertorneå har störst andel dieseldrivna personbilar av kommunerna i landet. 71 % av bilarna i Övertorneå är dieseldrivna, enligt SIKA, Statens institut för kommunikationsanalys. Tvåa är Arjeplog med 68 %. Sedan följer Strömsund, Storuman och Norsjö.

Haparanda, hamnen.

Foto: J.E. Nahlin. Förlag: E. Hammaréns bokhandel

Äldre julkort

Det här kortet fick min farmor av sin väninna Evy i Kuivakangas. Kortet är skickat från Kuivakangas till Övertorneå och ålderdomshemmet där farmor jobbade. Det är antagligen tidigt 30-tal. Frimärket "stående lejon" gavs ut från 1920 till 1934. Det där "Önskar Evy" är skrivet med otroligt tunna penndrag!

Nästa vackra kort är skickat till Fru Mina Härmä från Anna och Valfrid samt barnen. Jag har ingen aning om vilka Anna och Valfrid samt barnen är, men fru Mina Härmä känner jag till. Det är min farmors mor Johanna Wilhelmina Härmä (1880-1960). Stämpeln vittnar om en stad som slutar på sjö. Frimärket "Erik Gustaf Geijer" är från 1947. Troligt är väl att kortet är detsamma.

Även det här ett julkort till Mina. Den här gången från dottern Elisabeth Wilhelmina (mars 1916 - nyårsafton 2004) med make Bertil. Kortet är postat i Stockholm. "Mina Härmä Kuivakangas" räckte för att hitta rätt. Systemet med postnummer infördes först 1968 i Sverige. Frimärket "Svensk press 300 år" är från 1945.

Mina födde nio barn varav åtta nådde vuxen ålder. Min farmor Helmi Johanna var tredje barnet. Yngsta dottern, född 1920, lever och bor i Nedre Kuivakangas. En svärdotter, född 1917, lever också. En annan svärdotter dog i somras 94 år gammal.

Det fanns två lösa frimärken i kuvertet; "Lantbruksjubileet" från 1946, och röd Gustav V som gavs ut mellan 1939 och 1948.

Gamla Pajala

Här har ni Pajalabor något:
Vittangi 111 km
Muodoslombolo 110 km
Tärendö 45 km
Övertorneå 115 km
Korpilombolo 51 km

Mikaelidagen i dag och Pajala firar Mickelsmässa. Eller römppä kallas det ju. Hoppas alla Pajalabor har en kul römppähelg. Fira och festa rejält!

Åbo 1938

Jag fortsätter min vykortsserie med ett kort från Åbo, skickat till min mormors syster Edla från mormors bror Frans. Ser ni den coola stämpeln? En skidåkare, och så står det att Lahti anordnar skid-VM 1938. Fredliga lekfulla tävlingar olika länder emellan i ett vintrigt Finland. Skidåkaren på stämpeln är rustad för tävling. Alla vet ju att skidåkarna rustades för krig ett år senare. Finska vinterkriget, som kostade oerhört många människors liv.

Jag är nu på resor i Finland. Fortsätter i dag från Åbo till Helsingfors. Jag stannar två veckor här. Far sedan direkt hem. Hälsningar Broder Frans

Frans skrev och fotograferade för Haparandabladet under pseudonymen Adam.

Mer vykort

Någon har klippt bort frimärket, men det här ska vara Torneå. Frälsningsarmén röd mössa har kommit dit i efterhand. Tyvärr vet jag inte vem av de nio bröderna Norberg kortet är adresserat till. Förresten, det tål att sägas, av de totalt 11 barnen flyttade en till Malmberget och två till Juoksengi. De övriga åtta stannade alltså kvar i Övre Kuivakangas.

Heipä hei nyt!! Sitä ollaan täällä niin kun näet kuvasta. Täällä on hauska. Hj. Hälsningar Anna!!

Gammalt vykort

Kolla kalligrafin på det här kortet från 1927. Det är min morfarsfar Seth Norberg som har fått en julhälsning från sin lillebror skogsinspektor Ernst Norberg i Rovaniemi. "Med familj" på båda ställen. Det står Rautakauppa på huset längst in efter gatan där. Min morfarsfar Seth och min morfarsmor Mathilda fick 11 barn (9 söner och 2 döttrar) och 47 barnbarn, om jag har räknat rätt, otaliga barnbarnsbarn och otaliga barnbarnsbarnbarn och otaliga... ja. Med tanke på det är det rätt häftigt att detta kort har hamnat hos just mig, ett av över hundra barnbarnsbarn. Tulltjänsteman Seth A L Norberg kom inflyttande till Övertorneå omkring 1890 och bosatte sig på en gård i hustru Mathildas, född på hemmanet Huhtasaari, hemby Kuivakangas. Gården hette Mella, men Seth valde att behålla sitt sedan födseln svenska efternamn och blev stamfader till alla Norberg i Övertorneå.